Ayup 28
1 — «Shübhisizki, kümüsh tépilidighan kanlar bar, Altunning tawlinidighan öz orni bardur;
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Tömür bolsa yer astidin qéziwélinidu, Mis bolsa tashtin éritilip élinidu.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Insanlar [yer astidiki] qarangghuluqqa chek qoyidu; U yer qerigiche charlap yürüp, Qarangghuluqqa tewe, ölümning sayiside turghan tashlarni izdeydu.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 U yer yüzidikilerdin yiraq jayda tik bolghan quduqni kolaydu; Mana shundaq adem ayagh basmaydighan, untulghan yerlerde ular arghamchini tutup boshluqta pulanglap yüridu, Kishilerdin yiraqta ésilip turidu.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Ashliq chiqidighan yer, Tekti kolan’ghanda bolsayalqundek körünidu;
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Yerdiki tashlar arisidin kök yaqutlar chiqidu, Uningda altun rudisimu bardur.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 U yolni héchqandaq alghur qush bilmeydu, Hetta sarning közimu uninggha yetmigen.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Hakawur yirtquchlarmu u yerni héch dessep baqmighan, Esheddiy shirmu u jaydin héchqachan ötüp baqmighan.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Insan balisi qolini chaqmaq téshining üstige tegküzidu, U taghlarni yiltizidin qomuriwétidu.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Tashlar arisidin u qanallarni chapidu; Shundaq qilip uning közi herxil qimmetlik nersilerni köridu;
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Yer astidiki éqinlarni téship ketmisun dep ularni tosuwalidu; Yoshurun nersilerni u ashkarilaydu.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Biraq danaliq nedin tépilar? Yorutulushning makani nedidu?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Insan baliliri uning qimmetliklikini héch bilmes, U tiriklerning zéminidin tépilmas.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 [Yer] tégi: «Mende emes» deydu, Déngiz bolsa: «Men bilenmu bille emestur» deydu.
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Danaliqni sap altun bilen sétiwalghili bolmaydu, Kümüshnimu uning bilen bir tarazida tartqili bolmas.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Hetta Ofirda chiqidighan altun, aq héqiq yaki kök yaqut bilenmu bir tarazida tartqili bolmaydu.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Altun we xrustalnimu uning bilen sélishturghili bolmaydu, Ésil altun qacha-quchilar uning bilen héch almashturulmas.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 U ünche-marjan, xrustalni ademning ésidin chiqiridu; Danaliqni élish qizil yaqutlarni élishtin ewzeldur.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Éfiopiyediki sériq yaqut uninggha yetmes, Sériq altunmu uning bilen beslishelmeydu.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Undaqta, danaliq nedin tépilidu? Yorutulushning makani nedidu?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Chünki u barliq hayat igilirining közidin yoshurulghan, Asmandiki uchar-qanatlardinmu yoshurun turidu.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Halaket we ölüm peqetla: «Uning shöhritidin xewer alduq» deydu.
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Uning mangghan yolini chüshinidighan, Turidighan yérini bilidighan peqetla bir Xudadur.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Chünki Uning közi yerning qerigiche yétidu, U asmanning astidiki barliq nersilerni köridu.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 U shamallarning küchini tarazigha salghanda, [Dunyaning] sulirini ölchigende,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 Yamghurlargha qanuniyet chüshürginide, Güldürmamining chaqmiqigha yolini békitkinide,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 U chaghda U danaliqqa qarap uni bayan qilghan; Uni nemune qilip belgiligen; Shundaq, U uning bash-ayighigha qarap chiqip,
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Insan’gha: «Mana, Rebdin qorqush danaliqtur; Yamanliqtin yiraqlishish yorutulushtur» — dégen».
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
