Ayup 28
1 — «Shübhisizki, kümüsh tépilidighan kanlar bar, Altunning tawlinidighan öz orni bardur;
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Tömür bolsa yer astidin qéziwélinidu, Mis bolsa tashtin éritilip élinidu.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 Insanlar [yer astidiki] qarangghuluqqa chek qoyidu; U yer qerigiche charlap yürüp, Qarangghuluqqa tewe, ölümning sayiside turghan tashlarni izdeydu.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 U yer yüzidikilerdin yiraq jayda tik bolghan quduqni kolaydu; Mana shundaq adem ayagh basmaydighan, untulghan yerlerde ular arghamchini tutup boshluqta pulanglap yüridu, Kishilerdin yiraqta ésilip turidu.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Ashliq chiqidighan yer, Tekti kolan’ghanda bolsayalqundek körünidu;
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 Yerdiki tashlar arisidin kök yaqutlar chiqidu, Uningda altun rudisimu bardur.
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 U yolni héchqandaq alghur qush bilmeydu, Hetta sarning közimu uninggha yetmigen.
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 Hakawur yirtquchlarmu u yerni héch dessep baqmighan, Esheddiy shirmu u jaydin héchqachan ötüp baqmighan.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 Insan balisi qolini chaqmaq téshining üstige tegküzidu, U taghlarni yiltizidin qomuriwétidu.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 Tashlar arisidin u qanallarni chapidu; Shundaq qilip uning közi herxil qimmetlik nersilerni köridu;
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 Yer astidiki éqinlarni téship ketmisun dep ularni tosuwalidu; Yoshurun nersilerni u ashkarilaydu.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 Biraq danaliq nedin tépilar? Yorutulushning makani nedidu?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Insan baliliri uning qimmetliklikini héch bilmes, U tiriklerning zéminidin tépilmas.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 [Yer] tégi: «Mende emes» deydu, Déngiz bolsa: «Men bilenmu bille emestur» deydu.
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Danaliqni sap altun bilen sétiwalghili bolmaydu, Kümüshnimu uning bilen bir tarazida tartqili bolmas.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 Hetta Ofirda chiqidighan altun, aq héqiq yaki kök yaqut bilenmu bir tarazida tartqili bolmaydu.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Altun we xrustalnimu uning bilen sélishturghili bolmaydu, Ésil altun qacha-quchilar uning bilen héch almashturulmas.
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 U ünche-marjan, xrustalni ademning ésidin chiqiridu; Danaliqni élish qizil yaqutlarni élishtin ewzeldur.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 Éfiopiyediki sériq yaqut uninggha yetmes, Sériq altunmu uning bilen beslishelmeydu.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 Undaqta, danaliq nedin tépilidu? Yorutulushning makani nedidu?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Chünki u barliq hayat igilirining közidin yoshurulghan, Asmandiki uchar-qanatlardinmu yoshurun turidu.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Halaket we ölüm peqetla: «Uning shöhritidin xewer alduq» deydu.
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 Uning mangghan yolini chüshinidighan, Turidighan yérini bilidighan peqetla bir Xudadur.
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 Chünki Uning közi yerning qerigiche yétidu, U asmanning astidiki barliq nersilerni köridu.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 U shamallarning küchini tarazigha salghanda, [Dunyaning] sulirini ölchigende,
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 Yamghurlargha qanuniyet chüshürginide, Güldürmamining chaqmiqigha yolini békitkinide,
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 U chaghda U danaliqqa qarap uni bayan qilghan; Uni nemune qilip belgiligen; Shundaq, U uning bash-ayighigha qarap chiqip,
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 Insan’gha: «Mana, Rebdin qorqush danaliqtur; Yamanliqtin yiraqlishish yorutulushtur» — dégen».
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
