< Hoshiya 10 >

1 Israil baraqsan bir üzüm télidur; U özi üchün méwe chiqiridu; Méwisi köpeygenséri u qurban’gahlarnimu köpeytken; Zéminining ésilliqidin ular «ésil» but tüwrüklirini yasidi.
Eit rikt vintre er Israel og ber frukt. Men di meir frukt han fekk, di meir auka han talet altari sine. Di betre det gjekk for landet hans, di betre gjorde han minnesteinarne.
2 Ularning köngli ala; Ularning gunahkarliqi hazir ashkarilinidu; U ularning qurban’gahlirini chéqip ghulitidu, Ularning but tüwrüklirini buzuwétidu.
Hjarto deira var falske, no skal dei få bøta. Han skal brjota ned altari deira og slå sund deira minnesteinar.
3 Chünki ular pat arida: «Bizde padishah yoq, chünki Perwerdigardin qorqmiduq; Padishahimiz bar bolsimu, u bizge néme qilip béridu?» — deydighan bolidu.
Ja, no skal dei segja: «Ingen konge hev me, for me hev ikkje ottast Herren. Og kongen, kva kann vel han gjera for oss?»
4 Ular geplerni qiliwéridu, ehdini tüzüp qoyup yalghandin qesem ichidu; Shunga ular arisidiki dewalishishlar étizdiki chöneklerge shumbuya ünüp ketkendek bolidu.
Tala tome ord, sverja falskt, gjera semja! Og domen renn upp som beiskt ugras på åkerforerne.
5 Samariyede turuwatqanlar «Beyt-Awen»ning moziyi üchün ghem-endishige chüshidu; «[Beyt-Awen]»[dikiler] derweqe uning üstige matem tutidu, Uning «butperes kahin»lirimu uning üchün shundaq qilidu; Ular «Beyt-Awen»ning «shan-sheripi» üchün azablinidu, Chünki u sürgün qilindi!
For kalven i Bet-Aven er Samaria-buarne ottefulle. Ja, folket hans syrgjer yver honom, og prestarne hans skjelv for honom, for herlegdomen hans, av di han er førd burt ifrå honom.
6 Berheq, shu nerse «Jédelxor padishah» üchün hediye qilinip, Asuriyege kötürülüp kétilidu; Efraim iza-ahanetke qalidu, Israil öz «eqli»din xijil bolidu.
Han sjølv skal førast til Assur, ei gåva til kong Jareb. Skam skal Efraim henta seg, skjemmast skal Israel for rådgjerdi si.
7 Samariyening bolsa, padishahi déngiz dolqunliri üstidiki xeshektek yoqilip ketti;
Ute er det med Samaria-kongen, som ei treflis på vatnet rek han av.
8 «Awen»diki «yuqiri jaylar», yeni «Israilning gunahi» bitchit qilinidu; Qurban’gahlirini tiken-jighanlar basidu; Ular taghlargha: «Üstimizni yépinglar!», dönglüklerge: «Üstimizge örülüp chüshünglar!» — deydu.
Øydast skal Avens offerhaugar, Israels synd. Torn og tistel skal renna upp på altari deira. Og dei skal segja til fjelli: «Gøym oss!» og til haugarne: «Velt dykk yver oss!»
9 — I Israil, Gibéahning künliridin bashlap sen gunah qilip kelding; Ishlar shu péti turiwerdi; Rezillikning baliliri üstige qilin’ghan jeng ularni Gibéahta bésiwetmidimu?
Radt ifrå Gibea-dagarne hev du synda, Israel! Der hev du stade. Skulde han ikkje nå deim i Gibea, krigen mot nidingarne?
10 Men xalighinimda ularni jazalaymen; Ular ikki gunahi tüpeylidin esirge chüshüshke toghra kelgende, Yat qowmlar ulargha hujum qilishqa yighilidu.
Når eg hev hug til det, tuktar eg deim. Og folki samlar seg imot deim og bind deim fast til tvifalds-syndi deira.
11 Efraim bolsa köndürülgen bir inektur, U xaman tépishke amraq; Men uning chirayliq gedinini uprashtin ayap keldim; Biraq hazir uninggha boyunturuq sélip heydeymen; Yehuda yer heydisun! Yaqup özi üchün yerni tirnilishi kérek.
Og Efraim er ei tamd kviga som likar å treskja. Og eg hev spart den fagre halsen hennar. No vil eg leggja oket på Efraim. Juda skal pløgja, Jakob skal horva.
12 Özünglargha heqqaniyliq bilen téringlar, Méhir-muhebbet ichide hosul alisiler; Boz yéringlarni chanap échinglar; Chünki Perwerdigarni izdesh waqti keldi, — Ta U üstünglargha heqqaniyliqni yaghdurghuche!
Så åt dykk som rettferd krev, hausta etter kjærleiks lov! Brjot dykk nybrot! For det er tid til å søkja Herren, so han kann koma og lata rettferd regna yver dykk.
13 [Biraq] siler rezillikni aghdurdunglar, Qebihlik hosulini ordunglar, Yalghanchiliqning méwisini yédinglar; Chünki sen öz yolunggha, yeni baturliringning köplükige ishinip tayanding;
De hev pløgt gudløysa, rettløysa hev de hausta. De hev ete lygjefrukt, med di du hev sett lit til vegen din, til mengdi av kjemporne dine.
14 Qowmliring arisida chuqan-süren kötürülidu; Shalman jeng künide Beyt-Arbelni berbat qilghandek, Barliq qorghanliring berbat qilinidu; (shu küni [Beyt-Arbeldiki] ana-balilar tengla pare-pare qiliwétilmigenmu?) —
Med det reiser seg ein stridsdun millom fylki dine, og alle borgfesti dine skal falla, liksom Bet-Arbel vart lagt i øyde av Salman den stridsdagen då dei krasa både mor og barn.
15 Emdi uchigha chiqqan rezilliking tüpeylidin, Oxshash bir kün séning béshinggha chüshürülidu, i Beyt-El! Tang seherdila Israilning padishahi pütünley üzüp tashlinidu.
Slikt skal Betel føra yver dykk for dykkar store vondskap. Når morgonen rodar, er det ute, ute med Israels-kongen.

< Hoshiya 10 >