< Пәнд-несиһәтләр 24 >

1 Яманларға рәшк қилма, Улар билән барди-кәлди қилишни арзу қилма;
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 Чүнки уларниң көңли зораванлиқнила ойлар; Уларниң ағзи азар йәткүзүшни сөзләр.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Аилә болса даналиқ асасида бәрпа қилинар; Чүшиниш билән мустәһкәмлинәр.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Билим билән өйниң ханилири һәр хил қиммәтлик, есил гөһәрләргә толдурулар.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Дана адәм зор күчкә егидур; Билими бар адәм қудритини ашурар.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Пухта несиһәтләр билән җәң қилғин; Ғәлибә болса Бирдин-бир Улуқ Мәслиһәтчи билән болар.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Даналиқ әқилсиз адәмгә нисбәтән толиму егиз, чүшиниксиздур; [Чоңлар] шәһәр дәрвазиси алдиға жиғилғанда у зуван ачалмас.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Әскиликни нийәтлигән адәм «сүйқәстчи» атилар.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Ахмақлиқтин болған нийәт гунадур; Һакавур киши адәмләргә жиркиничликтур.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Бешиңға еғир күн чүшкәндә җасарәтсиз болсаң, Күчсиз һесаплинисән.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 [Сәвәпсиз] өлүмгә тартилғанларни қутқузғин; Боғузлиниш хәвпидә турғанлардин ярдәм қолуңни тартма;
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Әгәр сән: «Бу иштин хәвиримиз йоқтур» десәң, Һәр адәмниң көңлини таразиға Салғучи буни көрмәсму? Җениңни һаят Сақлиғучи уни билмәсму? У һәр бир инсан балсиниң өз қилғанлири бойичә уларниң өзигә яндурмасму?
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 И оғлум, һәсәл [тапсаң] истимал қил, у яхшидур. Һәрә көнигидин алған һәсәл болса татлиқ тетийду;
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Даналиқ билән тонушсаң, уму көңлүңгә шуниңдәк болар; Уни тапқиниңда җәзмән яхши көридиған күнүң болиду, Арзу-үмүтүң бекарға кәтмәс.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 И рәзил адәм, һәққанийниң өйигә йошурун һуҗум қилишни күтмә, Униң туралғусини булиғучи болма!
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 Чүнки һәққаний йәттә қетим жиқилип чүшәр, Бирақ ахири йәнә орнидин турар. Лекин рәзил киши күлпәт ичигә путлишип чүшәр.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Рәқибиң жиқилип кәтсә хуш болуп кәтмә, Дүшминиң путлишип чүшсә шатланма;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 Пәрвәрдигар буни көргәндә, Бу қилиғиңни яхши көрмәй, Бәлким ғәзивини рәқибиңгә чүшүрмәслиги мүмкин.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Яманлар [раваҗ тапса], беарам болуп кәтмә; Рәзилләргә рәшк қилма.
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 Чүнки яманларниң келәчики йоқтур, Униң чириғиму өчүрүләр.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 И оғлум, Пәрвәрдигардин қорққин, падишаниму һөрмәт қил. Қутратқучилар билән арилашма.
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 Бундақ кишиләргә келидиған балаю-апәт уштумтут болар, [Пәрвәрдигар билән падишаниң] уларни қандақ йоқитидиғанлиғини биләмсән?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 Буларму ақиланиләрниң сөзлиридур: — Сот қилғанда бир тәрәпкә ян бесиш қәтъий болмас.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Җинайәтчигә: «Әйипсиз сән» дәп һөкүм чиқарған кишигә, Хәлиқләр ләнәт ейтар; Әл-жутлар униңдин нәпрәтлинәр.
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Бирақ улар җинайәтчиниң гунайини ечип ташлиған кишидин хурсән болар, Улар униңға бәхит-саадәт тилишәр.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Дурус җавап бәргүчи, Гояки кишиниң ләвлиригә сөйгүчидур.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Авал сиртта ишлириңниң йолини һазирлап, Етиз-ериқлириңни тәйярла, Андин өйүңни салғин.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Йеқиниңға қарши асассиз гувалиқ қилма; Ағзиңдин һеч ялғанчилиқ чиқарма.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 «У маңа қандақ қилған болса, мәнму униңға шундақ қилимән, Униң маңа қилғинини өзигә яндуримән», дегүчи болма.
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 Мән һорунниң етизлиғидин өттим, Әқилсизниң үзүмзарлиғи йенидин маңдим,
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 Мана, һәр йеридин тикәнләр өсүп чиққан, Хохилар йәр йүзини бесип кәткән, Қоруқ теми өрүлүп кәткән!
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Уларни көргәч, убдан ойландим; Көргинимдин савақ алдим: —
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Сән: «Йәнә бирдәм көзүмни жумувалай, Йәнә бирдәм ухливалай, Йәнә бирдәм пут-қолумни алмап йетивалай» — десәң,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 Намратлиқ булаңчидәк сени бесип келәр, Һаҗәтмәнлик қалқанлиқ әскәрдәк саңа һуҗум қилар.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.

< Пәнд-несиһәтләр 24 >