< Пәнд-несиһәтләр 20 >
1 Шарап кишини рәсва қилар, Һарақ кишини ғалҗирлаштурар; Кимки униңға берилип езип кәтсә, әқилсиздур.
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2 Падишаһниң ғәзиви ширниң һөкиришигә охшаш қорқунучлуқтур; Униң аччиғини кәлтүргән, өз җениға җаза чүшүрәр.
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3 Өзини маҗирадин нери қилиш кишиниң иззитидур; Бирақ һәр бир ахмақ өзини басалмас.
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4 Һорун адәм қишта йәр һайдимәс; Жиғим вақтида йоқлуқта қелип ашлиқ тиләр.
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5 Кишиниң көңлидики ой-нийәтлири чоңқур суға охшаштур; Йорутулған адәм уларни тартип алалайду.
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6 Өзини садиқ дәйдиғанлар көптур; Бирақ ишәшлик бир адәмни ким тапалисун?
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7 Һәққаний адәм диянәтлик йолда маңар; Униң пәрзәнтлиригә бәхит-бәрикәт қалдурулар!
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8 Падиша адаләт тәхтидә олтарғанда, Һәммә яманлиқни көзи билән қоғлайду.
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9 Ким өзини гунадин тазиландим, Виҗданим пакланди, дейәләйду?
Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
10 Икки хил тараза теши, Икки хил күрә ишлитиш, Охшашла Пәрвәрдигарға жиркиничликтур.
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11 Һәтта бала өз хислити билән билинәр; Униң қилғанлириниң пак, дурус яки әмәслиги һәрикәтлиридин көрүнүп турар.
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12 Көридиған көзни, аңлайдиған қулақни, Һәр иккисини Пәрвәрдигар яратти.
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13 Уйқиға амрақ болма, намратлиққа учрайсән; Көзүңни ечип ойғақ бол, нениң мол болар.
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14 Херидар мал алғанда: «Начар екән, начар екән!» дәп қақшайду; Елип кәткәндин кейин [«Есил нәрсә, әрзан алдим» дәп] махтиниду.
»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15 Алтун бар, ләәл-яқутларму көптур; Бирақ билимни беғишлиған ләвләр немидегән қиммәтлик гөһәрдур!
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16 Ятқа кепил болған кишидин қәризгә тонини тутуп алғин; Ят хотунға капаләт бәргән кишидин капаләт пули ал.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17 Алдап еришкән тамақ татлиқтур; Кейин, униң йегини шеғил болар.
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18 Планлар мәслиһәт билән бекитиләр; Пишқан көрсәтмә билән җәң қилғин.
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19 Гәп тошуғучи сирларни ашкарилар; Шуңа валақтәккүр билән арилашма.
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20 Кимки ата-анисини һақарәт қилса, Униң чириғи зулмәт қараңғусида өчәр!
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21 Тез еришкән мирас һаман бәрикәтлик болмас.
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22 Яманлиққа яманлиқ қайтурай демә; Пәрвәрдигарға тайинип күт, У дәрдиңгә йетәр.
Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23 Икки хил тараза теши Пәрвәрдигарға жиркиничликтур; Сахта өлчәм қәтъий яримас.
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24 Инсанниң һаятлиқ қәдәмлирини Пәрвәрдигар бәлгүләйду; Ундақта инсан өз мусаписини нәдин билсун?
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25 Бир нәрсисини йениклик билән «[Худаға] аталған!» дәп вәдә бериш, Қәсәмләрдин кейин иккилинип қайта ойлиниш, Өз җенини қилтаққа чүшүргәнгә баравәр.
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26 Дана падиша яманларни топанни соруғандәк соруветиду, Хаман тәпкәндәк тулуқ билән янҗиветәр.
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27 Адәмниң роһ-виҗдани — Пәрвәрдигарниң чириғидур, У қәлбниң һәр бир тәглирини тәкшүрүп пәриқ етәр.
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28 Меһри-шәпқәт вә һәқиқәт падишани сақлайду; У меһри-шәпқәт биләнла өз тәхтини мустәһкәмләйду.
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29 Яш жигитләрниң қавуллуғи уларниң пәхридур; Қериларниң иззити ақ чачлиридур.
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30 Тәрбийә ярилири яманлиқни тазилап чиқирар, Таяқ излири ич-бағирни таза қилар.
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.