< Псалми 127 >
1 Пісня проча́н. Соломо́нова.
En visa Salomos, i högre choren. Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derpå bygga; om Herren icke förvarar staden, så vaka väktarena fåfängt.
2 Даре́мно вам ра́но вставати, допі́зна сидіти, їсти хліб загорьо́ваний, — Він і в спанні́ подасть другові Своє́му!
Det är fåfängt, att I bittida uppstån, och sent gån till hvilo, och äten edart bröd med sorg; ty han gifver det sina vänner, vid de sofva.
3 Діти — спа́дщина Господнє, плід утро́би — нагоро́да!
Si, barn äro en Herrans gåfva, och lifsfrukt är en skänk.
4 Як стрі́ли в руках того ве́летня, так і сини́ молоді́:
Lika som skott uti en stark mans hand, så äro ock de unge dränger.
5 блаженний той муж, що сагайдака́ свого ними напо́внив, — не бу́дуть такі посоро́млені, коли в брамі вони говори́тимуть із ворога́ми!
Säll är den som sitt koger af dem full hafver; de komma icke på skam, då de med sina fiendar handla i portenom.