< Приповісті 21 >
1 Во́дні пото́ки — царе́ве це серце в Господній руці: куди тільки захоче, його Він скеро́вує.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Всяка дорога люди́ни пряма́ в її о́чах, та керує серцями Госпо́дь.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 Справедливість та правду чинити — для Господа це добірні́ше за жертву.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Муж гордого ока та серця надутого — несправедливий, а світильник безбожних — це гріх.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Думки пильного лиш на достаток ведуть, а всякий квапли́вий — на збиток.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Набува́ння майна язико́м неправдивим — це скоромину́ща марно́та шукаючих смерти.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Насильство безбожних пряму́є на них, бо пра́ва чинити не хо́чуть.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Дорога злочинця крута́, а чистий — прями́й його чин.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Ліпше жити в куті́ на даху́, ніж з сварливою жінкою в спі́льному домі.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Лихого жадає душа нечестивого, і в о́чах його ближній його не отримає милости.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Як карають глумли́вця мудріє безумний, а як мудрого вчать, — знання́ набуває.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 До дому свого пригляда́ється праведний, а безбожний дово́дить до зла.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Хто вухо своє затикає від зо́йку убогого, то й він буде кликати, та не отримає відповіді.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Таємний дару́нок пога́шує гнів, а нея́вний гости́нець — лють сильну.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Радість праведному — правосу́ддя чинити, а злочи́нцеві — страх.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Люди́на, що зблуджує від путі розуму, у зборі померлих спочине.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Хто любить весе́лощі, той немаю́чий, хто любить вино та оливу, той не збагаті́є.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Безбожний — то викуп за праведного, а лукавий — за щирого.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Ліпше сидіти в пусти́нній країні, ніж з сварливою та сердитою жінкою.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Скарб цінни́й та олива в мешка́нні премудрого, та нищить безумна люди́на його.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Хто жене́ться за праведністю та за милістю, той знахо́дить життя, справедливість та славу.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 До міста хоробрих уві́йде премудрий, і тверди́ню наді́ї його поруйнує.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Хто стереже свої уста й свого язика́, той душу свою зберігає від лиха.
Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Надутий пихо́ю — насмішник ім'я́ йому, він робить усе із бундю́чним зухва́льством.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Пожада́ння лінивого вб'є його, бо руки його відмовляють робити, —
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 він кожного дня пожадли́во жадає, а справедливий дає та не жалує.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Жертва безбожних — оги́да, а надто тоді, як за ді́ло безчесне прино́ситься.
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Свідок брехливий загине, а люди́на, що слухає Боже, говори́тиме за́вжди.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Безбожна люди́на жорстока обличчям своїм, а невинний зміцня́є дорогу свою.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Нема мудрости, ані розуму, ані ради насу́проти Господа.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 Приготовлений кінь на день бо́ю, але́ перемога від Господа!
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.