< Приповісті 10 >
1 Син мудрий — потіха для батька, а син нерозумний — то смуток для неньки його.
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 Не поможуть неправедні скарби, а справедливість від смерти визво́лює.
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 Не допустить Господь голодува́ти душу праведного, а набу́ток безбожників згине.
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 Ледача рука до убо́зтва веде, рука ж роботя́ща збагачує.
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 Хто літом збирає — син мудрий, хто ж дрімає в жнива́ — син безпутній.
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 Благослове́нства на голову праведного, а уста безбожним прикриє наси́льство.
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 Пам'ять про праведного — на благослове́ння, а йме́ння безбожних загине.
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Заповіді мудросердий приймає, але́ дурногу́бий впаде́.
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 Хто в невинності ходить, той ходить безпечно, а хто кривить дороги свої, буде ви́явлений.
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 Хто оком моргає, той смуток дає, але дурногу́бий впаде́.
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 Уста праведного — то джерело життя, а уста безбожним прикриє насильство.
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 Нена́висть побуджує сва́рки, а любов покриває всі ви́ни.
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 В устах розумного мудрість знахо́диться, а різка — на спину безтя́много.
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 Прихо́вують мудрі знання́, а уста нерозумного — близькі́ до загибелі.
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 Маєток багатого — місто тверди́нне його, поги́біль убогих — їхні зли́дні.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 Дорібок праведного — на життя, прибу́ток безбожного — в гріх.
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 Хто напу́чування стереже́ — той на сте́жці життя, а хто нехту́є карта́ння, той блу́дить.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 Хто нена́висть ховає, в того губи брехли́ві, а хто на́клепи ширить, той дурнове́рхий.
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 Не бракує гріха в многомо́вності, а хто стримує губи свої, той розумний.
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 Язик праведного — то добі́рне срібло́, а розум безбожних — мізе́рний.
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 Пасу́ть багатьох губи праведного, безглузді ж умирають з неро́зуму.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 Благослове́ння Господнє — воно збагачає, і сму́тку воно не прино́сить з собою.
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 Нешляхе́тне робити — заба́ва неві́гласа, а мудрість — люди́ні розумній.
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 Чого нечести́вий боїться, те при́йде на нього, а пра́гнення праведних спо́вняться.
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 Як буря, яка пронесе́ться, то й гине безбожний, а праведний має дові́чну осно́ву.
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 Як о́цет зубам, і як дим для оче́й, так лінивий для тих, хто його посилає.
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 Страх Господній примножує днів, а ро́ки безбожних вкоро́тяться.
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 Сподіва́ння для праведних — радість, а наді́я безбожних загине.
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 Дорога Господня — тверди́ня неви́нним, а заги́біль — злочинцям.
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 Повік праведний не захита́ється, а безбожники не поживуть на землі.
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 Уста праведного дають мудрість, а лукавий язик буде втятий.
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 Уста праведного уподо́бання знають, а уста безбожних — лука́вство.
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.