< Від Марка 10 >

1 І, вставши звідтіля, приходить у гряницї Юдейська через той бік Йордану; і знов сходять ся люде до Него, й своїм звичаєм знов навчав їх.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 І приступивши Фарисеї, питали! Його: Чи годить ся чоловікові з жінкою розводитись? спокушуючи Його.
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 Він же, озвавшись, рече їм: Що заповідав вам Мойсей?
Men han svarade och sade till dem: "Vad har Moses bjudit eder?"
4 Вони ж сказали: Мойсей дозволив написати розвідний лист, та й відпустити.
De sade: "Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne."
5 І озвавшись Ісус, рече їм: Ради жорстокости серця вашого написав вам заповідь сю.
Då sade Jesus till dem: "För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 З почину ж творення - чоловіком і жінкою створив їх Бог.
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 Тим покине чоловік батька свого й матір, і пригорнеть ся до жінки своєї,
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 і будуть у двох тіло одно; то вже їх більш не двоє, а одно тіло.
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Оце ж, що Бог злучив, чоловік нехай не розлучуе.
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
10 А в господї знов ученики Його про се питали Ного.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 І рече їм: Хто розведеть ся з жінкою своєю, і оженить ся з иншою, робить перелюб з нею.
Och han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 І коли жінка розведеть ся з чоловіком своїм, та вийде за иншого, робить перелюб.
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 І приношено Йому дїтей, щоб приторкнувсь до них; ученики ж заказували тим, що приносили.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Побачивши ж Ісус, прогнівив ся, і рече їм: Дайте дітям приходити до мене, й не бороніть їм; таких бо царство Боже.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 Істино глаголю вам: Хто не прийме царства Божого, як мала дитина, не ввійде в него.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
16 І, обнявши їх, положив руки на них, і благословив їх.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 І, як виходив Він у дорогу, прибіг один, і втавши перед Ним на коліна, питав Його: Учителю благий, що робити менї, щоб життє вічне наслїдувати? (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
18 Ісус же рече йому: Чого мене звеш благим? Ніхто не благий, тільки один, Бог.
Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Заповідї знаєш: Не роби перелюбу. Не вбивай. Не кради. Не сьвідкуй криво. Не обижай. Поважай батька твого й матір.
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'"
20 Він же, озвавшись, каже Йому: Учителю, се все я хоронив з малку мого.
Då svarade han honom: "Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom."
21 Ісус же, поглянувши на него, уподобав його, й рече йому: Одного тобі не достає: ійди, що маєш, продай і дай убогим, і мати меш скарб на небі; і прийди, та й іди слїдом за мною, взявши хрест.
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: "Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
22 Він же, зажурившись од слова сього, пійшов сумуючи: мав бо достатки великі.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 І позирнувши Ісус округи, рече ученикам своїм: Як тяжко багацтва маючим у царство Боже ввійти!
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!"
24 Ученики ж вжахнулись од словес Його. Ісус же, знов озвавшись, рече їм: Діти, як тяжко вповаючим на багацтва в царство Боже ввійти!
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: "Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 Легше верблюдові кріз ушко голки пройти, ніж багатому в царство Боже ввійти.
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
26 Вони ж, надто здивувались, говорячи між собою: То хто ж може спастись?
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: "Vem kan då bliva frälst?"
27 Споглянувши ж на них Ісус, рече: У людей неможливе, та не в Бога; все бо можливе в Бога.
Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt."
28 І почав Петр говорити Йому: Ось ми покинули все, та й пійшли слїдом за Тобою.
Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig."
29 Озвав ся ж Ісус і рече: Істино глаголю вам: Нема чоловіка, що покинув домівку, або братів, або сестер, або батька, або матір, або жінку, або дїтей, або поля ради мене і євангелиї,
Jesus svarade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
30 та й не прийняв у сотеро тепер, часу сього, серед гонення, домівок, і братів, і сестер, і матїрок, і дїтей, і земель, а в віку будучому життє вічне. (aiōn g165, aiōnios g166)
ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv. (aiōn g165, aiōnios g166)
31 Многі ж перві будуть останнї, а останні перві.
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första."
32 Були ж вони в дорозї, ідучи в Єрусалим, і випередив їх Ісус; й вжахнули ся вони; і, йдучи за ним, лякались. І, взявши знов дванайцятьох, почав їм глаголати, що Йому станеть ся:
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 Що ось ідемо в Єрусалим, і Син чоловічий буде виданий архиєреям та письменникам, і осудять вони Його на смерть, і видадуть Його поганам;
"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 і насьміхати муть ся з Него, й бити муть Його, й плювати муть на Него, і вбють Його; й третього дня воскресне.
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen."
35 І приступають до Него Яков та Иоан, сини Зеведеєві, кажучи: Учителю, хочемо, щоб, про що просити мем, зробив нам.
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig."
36 Він же рече їм: Що хочете, щоб зробив вам?
Han frågade dem: "Vad viljen I då att jag skall låta eder få?"
37 Вони ж кажуть Йому: Дай нам, щоб один по правицї в Тебе, а один по лївицї в Тебе сидїли ми в славі Твоїй.
De svarade honom: "Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
38 Ісус же рече їм: Не знаєте, чого просите. Чи зможете пити чашу, яку я пю, і хрещеннєм, яким я хрещу ся, хрестити ся?
Men Jesus sade till dem: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?"
39 Вони ж кажуть Йому: Можемо. Ісус же рече їм: Ви-то чашу, яку я пю, пити мете, й хрещеннєм, яким я хрещусь, хрестити метесь;
De svarade honom: "Det kunna vi." Då sade Jesus till dem: "Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 тільки ж, щоб сидїти вам по правицї в мене й по лївицї в мене, се не єсть моє дати, а кому приготовлено.
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt."
41 І почувши десять, почали ремствувати на Якова та Иоана.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Ісус же, покликавши їх, рече їм: Ви знаєте, що котрі, здаєть ся, князюють над поганами, панують над ними, й великі їх управляють ними.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: "I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Не так же буде в вас; нї, хто хоче стати ся великим між вами, нехай буде слугою вам;
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 і хто хоче між вами стати ся першим, нехай буде усїм рабом.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 Бо й Син чоловічий не прийшов, щоб служено Йому, а служити й дати душу свою викуп за многих.
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
46 І приходять у Єрихон; і як виходив Він із Єрихону, й ученики Його, й багато народу, син Тимеїв, Вартимей слїпий, сидїв над шляхом, просячи.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 І, почувши, що се Ісус Назарянин, почав кричати й казати: Сину Давидів Ісусе, помилуй мене.
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
48 І сварили на него многі, щоб мовчав; він же ще більше кричав: Сину Давидів, помилуй мене.
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
49 І, зупинившись Ісус, звелїв його покликати. І покликали сліпого, говорячи йому: Бодрись, устань; кличе тебе.
Då stannade Jesus och sade: "Kallen honom hit." Och de kallade på den blinde och sade till honom: "Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig."
50 Він же, скинувши одежу свою, встав і приступив до Ісуса.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 І, озвавшись, рече йому Ісус: Що хочеш, щоб зробив тобі? Слїпий же каже Йому: Учителю, щоб прозрів.
Och Jesus talade till honom och sade: "Vad vill du att jag skall göra dig?" Den blinde svarade honom: "Rabbuni, låt mig få min syn."
52 Ісусже рече йому: Іди, віра твоя спасла тебе. І зараз прозрів він, й пійшов слідом за Ісусом дорогою.
Jesus sade till honom: "Gå; din tro har hjälpt dig." Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.

< Від Марка 10 >