До євреїв 2

1 Тим подобає нам більше вважати на те, що чували, щоб инодї не відпасти.

Därför böra vi så mycket mer akta på det som vi hava hört, så att vi icke gå förlorade.

2 Бо коли промовлене ангелам слово було певне, і всякий переступ і непослух прийняв праведну відплату,

Ty om det ord som talades genom änglar blev beståndande, och all överträdelse och olydnad fick sin rättvisa lön,

3 то як нам утекти, що недбали про таке велике спасеннє? котре, почавши проповідувати ся через Господа, від тих що чули, нам стверджене,

huru skola då vi kunna undkomma, om vi icke taga vara på en sådan frälsning? -- en frälsning som ju först förkunnades genom Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom,

4 як сьвідкував Бог ознаками і чудесами, і всякими силами, і роздаваннєм Духа сьвятого, по своїй волї.

varjämte Gud själv ytterligare gav sitt vittnesbörd genom tecken och under och allahanda kraftgärningar, och genom att utdela helig ande, allt efter sin vilja.

5 Не ангелам бо покорив вселенну грядущу, про котру глаголемо;

Ty det var icke under änglars välde som han lade den tillkommande världen, den som vi tala om.

6 засьвідкував же хтось десь, глаголючи: Що таке чоловік, що памятаєш його, або син чоловічий, що одвідуєш його?

Däremot har någon någonstädes betygat och sagt: "Vad är en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom?

7 Умалив єси його малим чим од ангелів; славою і честю вінчав єси його, і поставив єси його над ділами рук Твоїх;

En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men krönte honom sedan med härlighet och ära och satte honom till herre över dina händers verk;

8 все покорив єси під ноги його. А впокоривши йому все, нїчого не зоставив невпокореним йому. Тепер же ще не бачимо, щоб усе було йому впокорене,

allt lade du under hans fötter." När han underlade honom allting, undantog han nämligen intet från att bliva honom underlagt -- om vi ock ännu icke se allting vara honom underlagt.

9 а бачимо Ісуса, малим чим умаленого від ангелів, за муку смерти увінчаного славою й честю, щоб благодаттю Божою за всіх пожив смерти.

Men honom som en liten tid hade blivit gjord "ringare än änglarna", honom, Jesus, se vi för sitt dödslidandes skull hava blivit krönt med härlighet och ära, för att det genom Guds nåd skulle komma alla till godo att han smakade döden.

10 Подобало бо Тому, про кого все і ким усе, що привів многих синів у славу, починателя спасення їх страданнями звершити.

Ty den för vilkens skull allting är, och genom vilken allting är, honom hövdes det, att när han ville föra många sina barn till härlighet, genom lidanden fullkomna deras frälsnings hövding.

11 Бо й хто осьвячуе і хто осьвячуеть ся, від Одного всї; з сієї то причини не соромить ся братами звати їх,

Han som helgar och de som bliva helgade hava nämligen alla en och samme Fader. Fördenskull blyges han icke för att kalla dem bröder;

12 глаголючи: Звїщу імя Твоє браттю моєму, посеред церкви сьшвати му хвалу Тобі.

han säger ju: "Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig";

13 І знов: Надїяти мусь на Него. І знов: Ось я і дїти, що дав мені Бог.

så ock: "Jag vill sätta min förtröstan till honom"; så ock: "Se här äro jag och barnen som Gud har givit mig."

14 Коли ж дїти стали ся спільниками тїла і кровя, і Він так само спільником їх, щоб смертю знищити того, що має державу смерти, се єсть диявола,

Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen,

15 і визволити тих, що з страху смерти через усе життв підневолені були рабству.

och göra alla dem fria, som av fruktan för döden hela sitt liv igenom hade varit hemfallna till träldom.

16 Справді бо не ангелів приймав, а насіннє Авраамове приймав.

Ty det är ju icke änglar som han tager sig an; det är Abrahams säd som han tager sig an.

17 Звідсіля мусів у всьому подобитись братам, щоб бути милосердним і вірним архиєреєм у Божому, щоб очистити гріхи людові.

Därför måste han i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bliva barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud, till att försona folkets synder.

18 У чому бо сам пострадав, спокушуваний бувши, може і тим, що спокущують ся, помогти.

Ty därigenom att han har lidit, i det han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas.