< Псалми 73 >
1 Псалом Асафів. Який же добрий Бог до Ізраїля, до чистих серцем!
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 А в мене ледь не похитнулися мої ноги, мало не втратили опору мої стопи,
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 коли я позаздрив нерозумним, побачивши добробут нечестивих!
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Адже немає в них страждань до самої смерті й тіла їхні пашіють здоров’ям.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Вони вільні від тягарів людських, і труднощі людські не торкаються їх.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Тому пиха вкрила їм шию намистом, насильство вдягає їх неначе шати.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Вирячилися від жиру їхні очі – збулися [в них] розбещені задуми серця.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Глузують і говорять злісно, розмовляють зухвало про пригнічення.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 На небеса зазіхають вуста їхні, і язик їхній по землі походжає.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Тому туди ж народ Його звертається, п’ють собі жадібно воду повною мірою.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Вони говорять: «Як дізнається Бог? Хіба є знання у Всевишнього?
Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
12 Ось вони нечестиві, але завжди безтурботні й примножують статки!»
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Так чи не дарма я тримав у чистоті моє серце й обмивав у невинності мої руки?
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 Я був уражений картанням цілий день і докорами сумління – щоранку.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Якби сказав я сам собі: «Буду міркувати, як вони!», то цим я зрадив би рід синів Твоїх.
Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
16 І роздумував я, щоб пізнати це, але воно було тяжким в очах моїх.
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 Аж поки не увійшов я до святилища Божого й не зрозумів, яким буде їхній кінець.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Так, Ти ставиш їх на стежках слизьких і [потім] штовхаєш їх до загибелі.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Як несподівано вони перетворилися на руїну, зникли, згинули від жаху!
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Як сновидіння [зникає] після пробудження, так і Ти, Владико, повставши, їхні мрії обернеш на сором.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Коли ж серце моє гарячилося й нутрощі мої терзалися,
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 тоді я був невігласом і нерозумним, мов худоба, перед Тобою.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Та я завжди з Тобою: Ти тримаєш мою правицю у [Своїй] руці.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Ти ведеш мене Своєю порадою, а потім приймеш мене у славу.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Хто є в мене на небі, [крім Тебе]? Коли Ти зі мною, нічого на землі не хочу!
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Виснажилося моє тіло й моє серце, та скеля серця мого й доля моя навіки – Бог!
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Ось ті, хто далекий від Тебе, загинуть; Ти знищиш усіх, хто блукає [вдалині] від Тебе.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 А щодо мене, то добре мені наближатися до Бога; у Володаря Господа мій притулок, щоб я міг звіщати Його діяння.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.