< Nnwom 81 >

1 Asaf dwom. Monto ahurisie dwom mma Onyankopɔn yɛn ahoɔden; mommɔ ose mma Yakob Onyankopɔn no!
På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.
2 Momma nnwom no so na monwoso akasaeɛ. Mommɔ sankuo ne bɛnta dɛɛdɛ no.
Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.
3 Monhyɛne mmɛntia ɔsrane foforɔ da no, ne ɔsrane korokumatwa mu, yɛn Apontoɔ da no;
Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.
4 Yei yɛ Israelfoɔ ahyɛdeɛ, Yakob Onyankopɔn mmara.
Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.
5 Ɔtintimiiɛ sɛ nhyehyɛeɛ maa Yosef ɛberɛ a ɔsɔre tiaa Misraim no, faako a yɛtee kasa a yɛnte aseɛ no.
Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;
6 Ɔka sɛ, “Meyii adesoa no firii mo mmatire so, ne mo nsa firii adwumaden ho.
Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.
7 Mo ahohiahia mu, mofrɛɛ me na megyee mo, megyee mo so wɔ aprannaa mu; me sɔɔ mo hwɛeɛ wɔ Meriba nsuo ho.
Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)
8 “Ao me nkurɔfoɔ, montie me kɔkɔbɔ yi, Ao Israel, sɛ mobɛtie me a!
Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;
9 Ɛnsɛ sɛ monya anyame foforɔ bi wɔ mo mu; ɛnsɛ sɛ mokoto ananafoɔ nyame.
Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.
10 Mene Awurade, mo Onyankopɔn a meyii mo firii Misraim asase so no. Mommue mo anom tɛtrɛɛ na mɛhyɛ mu ma.
Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.
11 “Nanso me nkurɔfoɔ rentie me; Israel remmrɛ ne ho ase mma me.
Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.
12 Enti megyaa wɔn maa wɔn akomaden sɛ wɔnyɛ deɛ wɔpɛ biara.
Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.
13 “Sɛ me nkurɔfoɔ tie me, na Israel nante mʼakwan so a,
Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,
14 anka mɛdi wɔn atamfoɔ so ama wɔn ntɛm na mama me basa so atia wɔn a wɔkyiri wɔn!
Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.
15 Wɔn a wɔtane Awurade no de suro bɛkoto no, na wɔn asotwe to rentwa da.
Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,
16 Nanso, wɔde atokoɔ mu atokoɔ papa bɛma mo adi; mede ɔbotan mu woɔ bɛma mo amee.”
Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.

< Nnwom 81 >