Nnwom 132
1 Ɔsoroforɔ dwom. Ao Awurade kae Dawid ne ɔhaw ahodoɔ a ɔgyinaa ano no.
En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
2 Ɔkaa Awurade ntam na ɔhyɛɛ Yakob Otumfoɔ no bɔ sɛ,
han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
3 “Merenhyɛne me fie na merenkɔda me mpa so,
»Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
4 meremma nna mfa me na meremma mʼani nkum,
jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
5 kɔsi sɛ menya baabi ama Awurade, baabi a Yakob Otumfoɔ no bɛtena.”
förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»
6 Yɛtee wɔ Efrata, yɛbɛtoo so wɔ Yaar mfuo so.
Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
7 “Momma yɛnkɔ nʼatenaeɛ; momma yɛnsom wɔ ne nan ntiasoɔ hɔ.
Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
8 ‘Ao Awurade, sɔre bra wʼahomegyebea, wo ne wo tumi Adaka no.
Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
9 Ma tenenee nyɛ sɛ ntadeɛ mma wʼasɔfoɔ; ma wʼahotefoɔ nto ahurisie dwom.’”
Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
10 Wo ɔsomfoɔ Dawid enti, nyi wʼani mfiri deɛ woasra no ngo no so.
För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
11 Awurade kaa ntam kyerɛɛ Dawid, nokorɛ ntam a ɔrentwe nsane sɛ, “Wʼasefoɔ no mu baako na mede no bɛtena wʼahennwa so.
HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
12 Sɛ wo mmammarima di mʼapam so na wɔtie me nkyerɛkyerɛ a, ɛnneɛ wɔn mmammarima bɛtena wʼahennwa so afebɔɔ.”
Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
13 Awurade ayi Sion, ɔde hɔ ayɛ nʼatenaeɛ:
Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
14 “Ɛha ne mʼahomegyebea daa nyinaa; ɛha na mɛtena adi ɔhene, ɛfiri sɛ ɛha na mepɛ,
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
15 mede nneɛma pa bebree bɛhyira no na mama nʼahiafoɔ adidi amee.
Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
16 Mede nkwagyeɛ bɛfira nʼasɔfoɔ na nʼahotefoɔ ato ahurisie dwom daa.
Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
17 “Mɛma ɔberempɔn bi apue wɔ Dawid ahennie mu na mede kanea asi hɔ ama deɛ masra no ngo no.
Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
18 Mede aniwuo bɛfira nʼatamfoɔ, nanso nʼahenkyɛ bɛhyerɛn wɔ ne tiri so.”
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» Se Horn i Ordförkl.
