Nnwom 119
1 Nhyira nka wɔn a wɔn akwan yɛ pɛ na wɔnante sɛdeɛ Awurade mmara kyerɛ.
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
2 Nhyira nka wɔn a wɔkora nʼahyɛdeɛ, na wɔfiri wɔn akoma nyinaa mu hwehwɛ no.
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
3 Wɔnnyɛ mfomsoɔ biara; na wɔnam nʼakwan so.
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
4 Woayɛ nkyerɛkyerɛ pa ato hɔ a ɛsɛ sɛ wɔdi so pɛpɛɛpɛ.
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
5 Ao sɛ mʼakwan bɛyɛ tee sɛdeɛ wo ɔhyɛ nsɛm no teɛ.
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
6 Sɛ mehwɛ wʼahyɛdeɛ no a ɛnneɛ, anka mʼanim rengu ase.
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 Mede akoma a emu teɛ bɛkamfo wo ɛberɛ a meresua wo mmara a ɛtene no.
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
8 Mɛdi wo ɔhyɛ nsɛm so; na nnya me korakora.
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
9 Aberanteɛ bɛyɛ dɛn na nʼakwan ho ate? Ɛsɛ sɛ ɔdi wʼasɛm so.
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
10 Mede mʼakoma nyinaa hwehwɛ wo; mma me mmane mfiri wo mmaransɛm ho.
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
11 Mede wʼasɛm asie mʼakoma mu sɛdeɛ merenyɛ bɔne ntia wo.
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
12 Ao Awurade, nkamfo wɔ wo; kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
13 Mede mʼano ka mmara a ɛfiri wʼanomu nyinaa.
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
14 Mʼani gye sɛ medi wʼahyɛdeɛ so te sɛdeɛ obi anigye ahonya bebree ho no.
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
15 Medwendwene wo nkyerɛkyerɛ ho na mehwehwɛ wʼakwan mu.
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
16 Mʼani gye wo ɔhyɛ nsɛm ho; na merentoto wʼasɛm ase.
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
17 Yɛ wo ɔsomfoɔ yie; na matena ase adi wʼasɛm so.
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
18 Bue mʼani na menhunu anwanwadeɛ a ɛwɔ wo mmara no mu.
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
19 Meyɛ ɔnanani wɔ asase so; mfa wo mmaransɛm no nhinta me.
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
20 Me kra tɔ baha ɛberɛ biara wɔ wo mmara ho anigyina enti.
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
21 Woka ahantanfoɔ anim, wɔn a wɔadome wɔn, na wɔmane firi wo mmaransɛm ho no.
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
22 Yi kasatia ne animtiabuo firi me mu, ɛfiri sɛ medi wʼahyɛdeɛ so.
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
23 Ɛwom sɛ sodifoɔ hyia di me ho nsekuro, nanso wo ɔsomfoɔ bɛdwendwene wo ɔhyɛ nsɛm ho.
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
24 Wʼahyɛdeɛ yɛ mʼanigyedeɛ na ɛyɛ me fotufoɔ.
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
25 Woabrɛ me ase ma meda mfuturo mu. Kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wʼasɛm no teɛ.
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
26 Mesesee mʼakwan na wogyee me so; kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
27 Ma mente deɛ ɛwɔ wo nkyerɛkyerɛ mu ase; na mɛdwendwene wʼanwanwadeɛ ho.
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
28 Awerɛhoɔ ama me ɔkra atɔ baha; hyɛ me den sɛdeɛ wʼasɛm no kyerɛ.
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
29 Yi me firi nnaadaa akwan so; na fa wo mmara so dom me.
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
30 Mafa nokorɛ kwan no so; mede mʼakoma adi wo mmara akyi.
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
31 Ao Awurade, mekura wo nkyerɛkyerɛ mu denden mma mʼanim ngu ase.
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
32 Metu mmirika wɔ wo mmaransɛm kwan no so, ɛfiri sɛ wama mʼakoma atɔ me yam.
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
33 Kyerɛkyerɛ me, Ao Awurade, na menni wo ɔhyɛ nsɛm so, na mɛdi so akɔsi awieeɛ.
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 Ma me nteaseɛ, na mɛdi wo mmara so, na mede mʼakoma nyinaa bɛdi so.
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
35 Kyerɛ me wo mmaransɛm kwan no na ɛhɔ na menya anigyeɛ.
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
36 Dane mʼakoma kɔ wʼahyɛdeɛ ho na ɛmfiri pɛsɛmenkomenya ho.
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
37 Yi mʼani firi nneɛma hunu so; na kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wʼasɛm teɛ.
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 Di ɛbɔ a woahyɛ wo ɔsomfoɔ no so, na wasuro wo.
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
39 Yi animguaseɛ a ɛbɔ me hu no firi hɔ, ɛfiri sɛ wo mmara yɛ papa.
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
40 Mʼani agyina wo nkyerɛkyerɛ no! Kyɛe me nkwa so wɔ wo tenenee mu.
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 Ao Awurade, ma wo dɔ a ɛnsa da no mmra me so, wo nkwagyeɛ no sɛdeɛ wo bɔhyɛ no teɛ.
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
42 Afei, mɛbua deɛ ɔyi me ahi no, ɛfiri sɛ mewɔ wʼasɛm mu ahotosoɔ.
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
43 Nyi nokwasɛm no mfiri mʼanom, ɛfiri sɛ mʼanidasoɔ wɔ wo mmara mu.
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
44 Mɛdi wo mmara so ɛberɛ biara akɔsi daa apem.
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
45 Mede ahofadie bɛnante ɛfiri sɛ mahwehwɛ wo nkyerɛkyerɛ.
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
46 Mɛka wʼahyɛdeɛ ho asɛm wɔ ahemfo anim na mʼanim rengu ase,
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
47 ɛfiri sɛ mʼani gye wo mmaransɛm ho na medɔ no.
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 Mede anidie ma wo mmaransɛm a medɔ no, na medwendwene wo ɔhyɛ nsɛm ho.
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 Kae asɛm a woaka akyerɛ wo ɔsomfoɔ, ɛfiri sɛ woama me anidasoɔ.
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
50 Mʼawerɛkyekyerɛ wɔ mʼamanehunu mu ne sɛ: Wo bɔhyɛ kyɛe me nkwa so.
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 Ahantanfoɔ bu me animtia bebree, nanso mennane mfiri wo mmara ho.
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
52 Ao Awurade mekae wo tete mmara no, na menya awerɛkyekyerɛ wɔ mu.
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
53 Abufuo hyɛ me ma, ɛsiane amumuyɛfoɔ a wɔapo wo mmara enti.
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
54 Wo ɔhyɛ nsɛm yɛ me dwom tiban wɔ baabiara a mesoɛ.
Dine rätter äro min visa i mino huse.
55 Ao Awurade, anadwo mekae wo din, na mɛdi wo mmara so.
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
56 Yei ne adeɛ a meyɛ da biara, medi wo nkyerɛkyerɛ so.
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57 Ao Awurade, wone me kyɛfa; mahyɛ bɔ sɛ mɛdi wo nsɛm so.
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
58 Mede mʼakoma nyinaa ahwehwɛ wo; hunu me mmɔbɔ sɛdeɛ wo bɔhyɛ no teɛ.
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
59 Madwene mʼakwan ho na madane mʼanammɔntuo akyerɛ wʼahyɛdeɛ.
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
60 Mɛyɛ ntɛm, merentwentwɛn sɛ mɛdi wo mmaransɛm soɔ.
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
61 Ɛwom sɛ amumuyɛfoɔ de ahoma kyekyere me nanso me werɛ remfiri wo mmara.
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
62 Ɔdasuom, mesɔre de wʼaseda ma wo wo mmara a ɛtene enti.
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
63 Meyɛ wɔn a wɔsuro woɔ nyinaa adamfo, wɔn a wɔdi wo nkyerɛkyerɛ soɔ nyinaa.
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
64 Ao Awurade, wʼadɔeɛ ahyɛ asase so ma; kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
65 Wo ne wo ɔsomfoɔ nni no yie sɛdeɛ wʼasɛm teɛ, Ao Awurade.
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
66 Kyerɛkyerɛ me nimdeɛ ne atemmuo pa, ɛfiri sɛ megye wo mmaransɛm no di.
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
67 Ansa na merebɛhunu amane no, mefomm ɛkwan, na seesei deɛ, medi wʼasɛm so.
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
68 Woyɛ, na deɛ woyɛ nso yɛ; kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
69 Ahantanfoɔ de atorɔ afɔre me ho, nanso mede mʼakoma nyinaa di wo nkyerɛkyerɛ so.
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70 Wɔn akoma yɛ den na wɔnni tema, nanso mʼani gye wo mmara ho.
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
71 Ɛyɛ sɛ mehunuu amane sɛdeɛ mɛsua wo ɔhyɛ nsɛm.
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72 Mmara a ɛfiri wʼanomu no som bo ma me sene dwetɛ ne sikakɔkɔɔ mpempem.
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
73 Wo nsa na ɛbɔɔ me na ɛnwonoo me; ma me nteaseɛ a mede bɛsua wo mmaransɛm.
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
74 Sɛ wɔn a wɔsuro wo no hunu me a, ma wɔn ani nnye, ɛfiri sɛ mede mʼanidasoɔ ahyɛ wʼasɛm mu.
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
75 Ao Awurade, menim sɛ wo mmara tene, na nokorɛdie mu na woatwe mʼaso.
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
76 Ma wʼadɔeɛ a ɛnsa da nkyekyere me werɛ sɛdeɛ ɛbɔ a woahyɛ wo ɔsomfoɔ no teɛ.
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 Ma wʼayamhyehyeɛ mmra me so, na mennya nkwa, ɛfiri sɛ mʼani ka wo mmara ho.
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 Ma ahantanfoɔ ani nwu wɔ bɔne a wɔyɛɛ me, nanso, mɛdwendwene wo nkyerɛkyerɛ ho.
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
79 Ma wɔn a wɔsuro wo no mmra me nkyɛn, wɔn a wɔte wo mmara ase no.
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
80 Ma mʼakoma nnya bembuo wɔ wo ɔhyɛ nsɛm ho, na mʼanim angu ase.
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 Wo nkwagyeɛ ho anigyina ama me ɔkra atɔ baha, nanso mede mʼanidasoɔ ahyɛ wʼasɛm mu.
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 Mahwɛ wo bɔhyɛ anim ama mʼani abu; meka sɛ, “Da bɛn na wobɛkyekyere me werɛ?”
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
83 Ɛwom sɛ mete sɛ nsã kotokuo a ɛsɛn wisie ano deɛ, nanso me werɛ remfiri wo ɔhyɛ nsɛm.
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
84 Wo ɔsomfoɔ ntwɛn nkɔsi da bɛn? Da bɛn na wobɛtwe wɔn a wɔtaa me no aso?
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
85 Ahantanfoɔ atu amena de asum me afidie, a ɛne wo mmara bɔ abira.
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
86 Wo mmaransɛm nyinaa mu wɔ ahotosoɔ; boa me ɛfiri sɛ nnipa teetee me kwa.
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
87 Ɛkaa kakra bi na wɔyi me firi asase so, nanso mennyaa wo nkyerɛkyerɛ so die.
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
88 Kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wʼadɔeɛ teɛ, na mɛdi nkyerɛkyerɛ a ɛfiri wʼanomu no so.
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
89 Ao Awurade, wʼasɛm no tim hɔ daa; ɛgyina hɔ pintinn wɔ ɔsorosoro.
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
90 Wo nokorɛdie kɔ so wɔ awoɔ ntoatoasoɔ nyinaa mu; wode asase sii hɔ, na ɛtim hɔ.
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
91 Wo mmara wɔ hɔ bɛsi ɛnnɛ, na nneɛma nyinaa som wo.
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
92 Sɛ mʼani anka wo mmara no ho a, anka mʼamanehunu akum me.
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
93 Me werɛ remfiri wo nkyerɛkyerɛ no, ɛfiri sɛ ɛno so na wonam akyɛe me nkwa so.
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
94 Gye me nkwa, na meyɛ wo dea; na mahwehwɛ wo nkyerɛkyerɛ no.
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95 Amumuyɛfoɔ retwɛn sɛ wɔbɛsɛe me, nanso, mɛdwendwene wʼahyɛdeɛ ho.
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96 Mahunu sɛ pɛyɛ nyinaa wɔ deɛ ɛkɔpem; nanso wo mmaransɛm no nni hyeɛ.
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97 Ao medɔ wo mmara no! Medwendwene ho ɛda mu nyinaa.
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 Wo mmaransɛm ma me hunu nyansa sene mʼatamfoɔ, ɛfiri sɛ ɛwɔ me nkyɛn daa.
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99 Mewɔ nhunumu sene mʼakyerɛkyerɛfoɔ nyinaa, ɛfiri sɛ medwendwene wʼahyɛdeɛ ho.
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100 Mewɔ nteaseɛ sene mpanimfoɔ, ɛfiri sɛ medi wo nkyerɛkyerɛ so.
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101 Memfaa me nan nsii ɛkwan bɔne biara so sɛdeɛ mɛtumi ayɛ ɔsetie ama wʼasɛm.
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102 Memmane memfirii wo mmara ho, ɛfiri sɛ wʼankasa na woakyerɛkyerɛ me.
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103 Wo nsɛm yɛ me dɛ, ɛyɛ dɛ sene ɛwoɔ wɔ mʼanom.
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104 Menya nteaseɛ firi wo nkyerɛkyerɛ mu; enti mekyiri ɛkwan bɔne biara.
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105 Wʼasɛm yɛ me nan ase kanea ne mʼakwan so hann.
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106 Maka ntam ahyɛ mu kena sɛ mɛdi wo tenenee mmara no so.
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107 Mahunu amane bebree; kyɛe me nkwa so, Ao Awurade, sɛdeɛ wʼasɛm teɛ.
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 Ao Awurade, ma wʼani nsɔ mʼanom nkamfo a ɛfiri me pɛ mu, na kyerɛkyerɛ me wo mmara.
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109 Ɛwom sɛ daa metoto me nkwa ase, nanso me werɛ remfiri wo mmara.
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110 Amumuyɛfoɔ asum me afidie nanso memfom memfirii wo nkyerɛkyerɛ ho.
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111 Wʼahyɛdeɛ yɛ mʼagyapadeɛ afebɔɔ; ɛma mʼakoma ani gye.
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112 Mʼakoma ayɛ krado sɛ ɛbɛhwɛ wo ɔhyɛ nsɛm so akɔsi awieeɛ.
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113 Mekyiri nnipa a wɔn adwene yɛ wɔn ntanta, na medɔ wo mmara.
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114 Wone me dwanekɔbea ne me kyɛm; mede mʼanidasoɔ ahyɛ wʼasɛm mu.
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
115 Momfiri me so nkɔ, mo nnebɔneyɛfoɔ, na menni me Onyankopɔn mmaransɛm so!
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
116 Wowa me sɛdeɛ wo bɔhyɛ no teɛ, na mɛtena nkwa mu; mma mʼanidasoɔ nyɛ kwa.
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
117 Sɔ me mu, na menya nkwagyeɛ; na ɛberɛ biara mɛhwɛ wo ɔhyɛ nsɛm no.
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
118 Wopo wɔn a wɔfom wo ɔhyɛ nsɛm nyinaa, na wɔn nnaadaa no yɛ ɔkwa.
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
119 Woyi amumuyɛfoɔ nyinaa si nkyɛn sɛ dadeben; enti medɔ wʼahyɛdeɛ.
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
120 Wo ho suro ma me ho popo; wo mmara abɔ me hu.
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
121 Mayɛ deɛ ɛtene na ɛyɛ pɛ. Nnyaa me mma wɔn a wɔhyɛ me soɔ!
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
122 Hwɛ ma wo ɔsomfoɔ nni yie; mma ahantanfoɔ nhyɛ me so.
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 Mahwɛ wo nkwagyeɛ anim ama mʼani abu, ɛrehwehwɛ wo bɔhyɛ a ɛtene no.
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
124 Wo ne wo ɔsomfoɔ nni no sɛdeɛ wʼadɔeɛ teɛ na kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
125 Meyɛ wo ɔsomfoɔ; ma me nhunumu na mate wʼahyɛdeɛ ase.
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
126 Ao Awurade, ɛberɛ aso sɛ woyɛ biribi; wɔrebu wo mmara so.
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
127 Esiane sɛ medɔ wo mmaransɛm sene sikakɔkɔɔ, anaa sikakɔkɔɔ amapa,
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
128 na medwene sɛ wo nkyerɛkyerɛ nyinaa yɛ enti mekyiri ɛkwan bɔne biara.
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
129 Wʼahyɛdeɛ yɛ nwanwa; enti medi so.
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
130 Wo nsɛm ase teɛ ma hann; na ɛma ntetekwaa nya nteaseɛ.
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
131 Mebue mʼanom na megu ahome, na mʼani gyina wo mmaransɛm.
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
132 Dane wʼani hwɛ me na hunu me mmɔbɔ sɛdeɛ woyɛ daa ma wɔn a wɔdɔ wo din no.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 Tutu mʼanammɔn sɛdeɛ wʼasɛm no teɛ. Mma bɔne biara nni me so.
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
134 Gye me firi nnipa nhyɛsoɔ mu, na madi wo nkyerɛkyerɛ so.
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
135 Ma wʼanim nhyerɛn wo ɔsomfoɔ so na kyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
136 Nisuo adware me sɛ asutene ɛfiri sɛ nnipa nni wo mmara so.
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
137 Ɔteneneeni ne wo, Ao Awurade, na wo mmara nso yɛ pɛ.
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
138 Ahyɛdeɛ a woayɛ no tene; ɛyɛ deɛ wɔnya mu ahotosoɔ pa ara.
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
139 Abufuo ahyɛ me ma, ɛfiri sɛ mʼatamfoɔ bu wɔn ani gu wo nsɛm no.
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
140 Wɔasɔ wo bɔhyɛ ahodoɔ no ahwɛ pa ara, na wo ɔsomfoɔ dɔ wɔn.
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
141 Ɛwom sɛ mennka hwee na memfra deɛ, nanso me werɛ mfiri wo nkyerɛkyerɛ.
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Wo tenenee wɔ hɔ daa na wo mmara no yɛ nokorɛ.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Ɔhaw ne ahohiahia aduru me, nanso wo mmaransɛm ma me ahosɛpɛ.
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
144 Wʼahyɛdeɛ yɛ nokorɛ daa; ma me nteaseɛ na manya nkwa.
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
145 Ao Awurade, mede mʼakoma nyinaa mefrɛ wo, gye me so, na mɛdi wo ɔhyɛ nsɛm no so.
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
146 Mesu mefrɛ wo, gye me nkwa na medi wʼahyɛdeɛ so.
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
147 Mesɔre anɔpahema, na mesu pɛ mmoa; mede me werɛ ahyɛ wo nsɛm mu.
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
148 Mʼani gu so anadwo nyinaa, na mɛdwendwene wo bɔhyɛ ho.
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 Tie me nne sɛdeɛ wʼadɔeɛ no teɛ; Ao Awurade, kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wo mmara teɛ.
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
150 Wɔn a wɔhyehyɛ atirimuɔdensɛm no abɛn, nanso wɔne wo mmara ntam ware.
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
151 Ao Awurade, wo deɛ, wobɛn me, na wo mmaransɛm nyinaa yɛ nokorɛ.
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
152 Mmerɛ bi a atwam no, mesuaa wʼahyɛdeɛ a wode timiiɛ hɔ sɛ ɛntena hɔ daa no.
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
153 Hwɛ mʼamanehunu na gye me nkwa ɛfiri sɛ me werɛ mfirii wo mmara no.
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 Di mʼasɛm ma me na gye me. Kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wo bɔhyɛ no teɛ.
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
155 Nkwagyeɛ ne atirimuɔdenfoɔ ntam kwan ware, ɛfiri sɛ wɔnhwehwɛ wo ɔhyɛ nsɛm no.
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
156 Ao Awurade, wʼayamhyehyeɛ yɛ kɛseɛ; kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wo mmara no teɛ.
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
157 Atamfoɔ a wɔteetee me dɔɔso, nanso memmane memfirii wo nhyehyɛeɛ ho.
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
158 Mehwɛ wɔn a wɔnni gyidie no a, wɔn ho yɛ me nwunu, ɛfiri sɛ wɔnni wʼasɛm so.
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 Hwɛ sɛdeɛ mʼani gye wo nkyerɛkyerɛ ho; Ao Awurade, kyɛe me nkwa so sɛdeɛ wʼadɔeɛ teɛ.
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
160 Wo nsɛm nyinaa yɛ nokorɛ; na wo mmara a ɛtene no to rentwa da.
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
161 Sodifoɔ taataa me kwa, nanso ɛyɛ wʼasɛm nko ara na mesuro.
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
162 Mʼani gye wo bɔhyɛ ho te sɛ obi a wanya asadeɛ kɛseɛ.
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
163 Mekyiri nkontompo na medɔ wo mmara.
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
164 Mekamfo wo mprɛnson da biara wo mmara a ɛtene no enti.
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
165 Wɔn a wɔdɔ wo mmara no wɔ asomdwoeɛ mmoroso, na biribiara rentumi mma wɔnsunti.
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
166 Ao Awurade, metwɛn wo nkwagyeɛ, na medi wo mmaransɛm so.
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
167 Medi wʼahyɛdeɛ so na medɔ no yie.
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
168 Medi wo nkyerɛkyerɛ ne wʼahyɛdeɛ so, na wonim mʼakwan nyinaa.
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 Ao Awurade, ma me sufrɛ nnuru wʼanim; ma me nteaseɛ sɛdeɛ wʼasɛm no teɛ.
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
170 Ma me nkotosrɛ nnuru wʼanim; na gye me sɛdeɛ wo bɔhyɛ no teɛ.
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
171 Ma nkamfo nhyɛ mʼanom ma; ɛfiri sɛ wokyerɛkyerɛ me wo ɔhyɛ nsɛm.
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
172 Ma me tɛkrɛma nto wʼasɛm ho dwom, ɛfiri sɛ wo mmaransɛm nyinaa tene.
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
173 Yɛ ahoboa bɛboa me, ɛfiri sɛ masɔ wo nkyerɛkyerɛ no mu.
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
174 Ao Awurade, mʼani agyina wo nkwagyeɛ, na wo mmara yɛ mʼanigyedeɛ.
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 Ma me ntena nkwa mu na matumi akamfo wo, na wo mmara nso awowa me.
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 Mafom ɛkwan sɛ odwan a wayera. Hwehwɛ wo ɔsomfoɔ, ɛfiri sɛ me werɛ mfirii wo mmaransɛm no.
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
