Nnwom 107
1 Monna Awurade ase na ɔyɛ; na nʼadɔeɛ wɔ hɔ daa.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Momma wɔn a Awurade agye wɔn nka saa, wɔn a wagye wɔn afiri ɔtamfoɔ nsam no,
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 wɔn a ɔboaboaa wɔn ano firii nsase soɔ no, ɛfiri apueeɛ kɔsi atɔeɛ, atifi kɔsi anafoɔ.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Ebinom kyinkyinii wɔ nsase paradada so, a wɔanhunu ɛkwan ankɔ kuropɔn no mu, baabi a wɔbɛtumi anya atenaeɛ.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Ɛkɔm ne sukɔm dee wɔn na wɔtotɔɔ baha.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Afei wɔsu frɛɛ Awurade wɔ wɔn amanehunu mu, na ɔgyee wɔn firii wɔn ahohiahia mu.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Ɔde wɔn faa ɛkwan tee so baa kuropɔn a wɔtumi tena mu no mu.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Momma wɔnna Awurade ase, nʼadɔeɛ a ɛnsa da ho ne nʼanwanwadeɛ a ɔyɛ ma nnipa.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 Ɔma wɔn a sukɔm de wɔn nsuo na ɔde nnepa hyɛ wɔn a ɛkɔm de wɔn ma.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Ebinom tenaa esum ne awerɛhoɔ mu, nneduafoɔ a wɔde dadeɛ nkɔnsɔnkɔnsɔn agu wɔn,
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 ɛfiri sɛ, wɔtee Onyankopɔn nsɛm ho atua na wɔbuu Ɔsorosoroni no agyinatuo animtiaa.
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 Enti ɔgyaa wɔn maa adwuma den; wɔsuntisuntiiɛ na wɔannya ɔboafoɔ.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Afei, wɔsu frɛɛ Awurade wɔ wɔn amanehunu mu, na ɔgyee wɔn firii wɔn ahohiahia mu.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 Ɔyii wɔn firii esum ne awerɛhoɔ mu na ɔbubuu wɔn nkɔnsɔnkɔnsɔn mu.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Momma wɔnna Awurade ase, nʼadɔeɛ a ɛnsa da ho ne nʼanwanwadeɛ a ɔyɛ ma nnipa.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Ɔbubu kɔbere mfrafraeɛ apono na ɔtwitwa nnadeban mu.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Ebinom bɛyɛɛ nkwaseafoɔ, wɔn atuateɛ enti na wɔhunuu amane, wɔn nnebɔne enti.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Wɔkyirii aduane nyinaa na wɔtwe bɛnee owuo ɛpono ano.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Afei, wɔsu frɛɛ Awurade, wɔn amanehunu mu na ɔgyee wɔn firii wɔn ahohiahia mu.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 Ɔsomaa nʼasɛm na ɔsaa wɔn yadeɛ; na ɔgyee wɔn firii ɛda mu.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Momma wɔnna Awurade ase, nʼadɔeɛ a ɛnsa da ho ne nʼanwanwadeɛ a ɔyɛ ma nnipa.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Momma wɔmmɔ aseda afɔdeɛ na wɔmfa ahurisie nnwom nka ne nnwuma ho asɛm.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 Ebinom tenaa ahyɛn mu wɔ ɛpo so; wɔyɛ adwadifoɔ wɔ nsuo akɛseɛ so.
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 Wɔhunuu Awurade nnwuma, nʼanwanwadeɛ a ɛwɔ ebunu mu.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 Ɔkasaeɛ maa ahum tui na ɛkukuruu asorɔkye.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 Wɔpagya kɔɔ sorosoro na wɔsiane kɔɔ ebunu mu tɔnn; wɔn amanehunu mu no wɔn bo tui.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Wɔkyim totɔɔ ntintan sɛ asabofoɔ; na wɔnhunu deɛ wɔnnyɛ bio.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 Afei, wɔsu frɛɛ Awurade, wɔn amanehunu mu, na ɔgyee wɔn firii wɔn ahohiahia mu.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Ɔmaa ahum no yɛɛ dinn; ɛpo so asorɔkye ano brɛɛ ase.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Wɔn ani gyeeɛ ɛberɛ a ɛyɛɛ dinn no, na ɔkyerɛɛ wɔn ɛkwan de wɔn kɔduruu gyinabea a wɔpɛ.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Momma wɔnna Awurade ase, nʼadɔeɛ a ɛnsa da ho ne nʼanwanwadeɛ a ɔyɛ ma nnipa.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Wɔmma ne so wɔ asafo no mu na wɔnkamfo no wɔ mpanimfoɔ nhyiamu ase.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 Ɔdanee nsubɔntene maa no yɛɛ ɛserɛ, asutene yɛɛ asase wesee,
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 na asasebereɛ danee nkyenenkyene, wɔn a wɔte asase no so amumuyɛ enti.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 Ɔdanee ɛserɛ so maa no yɛɛ nsuwansuwa na nkyɛkyerɛ yɛɛ sɛ asutene ananmu;
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 Ɛhɔ na ɔde wɔn a ɛkɔm de wɔn kɔsoɛe, na wɔkyekyeree kuropɔn tenaa mu.
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 Wɔyɛɛ mfuo ne bobe nturo na ɛmaa wɔn nnɔbaeɛ bebree.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 Ɔhyiraa wɔn na wɔn ase dɔreeɛ. Wamma wɔn ayɛmmoa dodoɔ so anhwan.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Afei wɔn dodoɔ so hwaneeɛ na nhyɛsoɔ, amanehunu ne awerɛhoɔ brɛɛ wɔn ase;
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 deɛ ɔbu aberempɔn animtiaa no ma wɔkyinkyinii asase bonini a ɛkwan nni hɔ so.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Nanso, ɔpagyaa ahiafoɔ firii wɔn ahohia mu na ɔmaa wɔn mmusua dɔree sɛ nnwankuo.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Ateneneefoɔ bɛhunu ama wɔn ani gye, nanso amumuyɛfoɔ nyinaa bɛmua wɔn ano.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Momma deɛ ɔyɛ onyansafoɔ no mmu yeinom, na ɔnnwene Awurade adɔeɛ kɛseɛ no ho.
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
