Mmɛbusɛm 23
1 Sɛ wo ne ɔhene bi to nsa didi a, hwɛ deɛ ɛsi wʼanim no yie,
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Sɛ woyɛ adidibrada a, hyɛ wo ho so.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Nni nʼaduane akɔnnɔ akɔnnɔ no akyi, ɛfiri sɛ saa aduane no daadaa nnipa.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Mmiri wo mogya ani mpɛ sika; hunu nyansa na to wo bo ase.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Wʼani bɔɔ sika so ara pɛ, na atu ayera, ampa ara ɛbɛfu ntaban na atu akɔ ewiem sɛ ɔkɔdeɛ.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Nni obi a ɔyɛ pɛpɛɛ aduane nni nʼakɔnnɔ aduane akyi;
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 ɛfiri sɛ ɔyɛ obi a ɛberɛ biara ɔdwene sika ho. Ɔka sɛ, “Didi na nom,” nanso ɛnyɛ nʼakoma mu.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Kakra a woadi no wobɛfe na ɛno enti wo nkamfo ho remma mfasoɔ.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Nkasa nkyerɛ ɔkwasea, ɛfiri sɛ ɔremfa nyansa a ɛwɔ wo kasa mu no.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Ntutu tete aboɔ a wɔde ato hyeɛ ngu, na ntra hyeɛ nkɔ nwisiaa mfuo mu,
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 ɛfiri sɛ, wɔn Gyefoɔ yɛ den, na ɔbɛdi wɔn asɛm ama wɔn.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Ma wʼakoma mmra nkyerɛkyerɛ so na wɛn wʼaso tie nimdeɛ.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Ntwentwɛne abɔfra ntenesoɔ so; sɛ wode abaa tene no a, ɔrenwu.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 Me ba, sɛ wʼakoma hunu nyansa a, ɛnneɛ mʼakoma ani bɛgye;
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 sɛ wʼano ka deɛ ɛtene a me mu adeɛ nyinaa ani bɛgye.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Mma wʼani mmerɛ abɔnefoɔ, mmom bɔ Awurade suro ho mmɔden ɛberɛ biara.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Ampa ara anidasoɔ wɔ hɔ ma wo daakye, na wʼanidasoɔ renyɛ ɔkwa.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Me ba, tie, na hunu nyansa, ma wʼakoma mfa ɛkwan tenenee so.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Mfa wo ho mmɔ akɔwensafoɔ anaasɛ wɔn a wɔpɛ ɛnam mmorosoɔ,
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 ɛfiri sɛ, akɔwensafoɔ ne adidibradafoɔ bɛyɛ ahiafoɔ, na anikum fira wɔn ntomago.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Tie wʼagya a ɔwoo woɔ no, na sɛ wo maame bɔ aberewa a, mmu no animtia.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Tɔ nokorɛ na ntɔn da; nya nyansa, ahohyɛsoɔ ne nhunumu.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Ɔteneneeni agya wɔ anigyeɛ bebree; deɛ ɔwɔ ɔba nyansafoɔ no anigye ne ho.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Ma wʼagya ne wo maame ani nnye; ma ɔbaa a ɔwoo woɔ no nnya ahosɛpɛ.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Me ba, fa wʼakoma ma me na ma wʼani nkɔ mʼakwan ho,
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 na odwamanfoɔ yɛ amena donkudonku ɔyere sansani yɛ ɔdaadaafoɔ.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Ɔtɛ, twɛn, te sɛ ɔkwanmukafoɔ na ɔma mmarima mu atorofoɔ dɔɔso.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Hwan na wɔadome no? Hwan na ɔdi awerɛhoɔ? Hwan na ɔdi apereapereɛ? Hwan na ɔnwiinwii? Hwan na wapirapira hunaa? Hwan na mogya ada nʼani so?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Wɔn a wɔkyɛre nsã ho, na wɔka nsã a wɔafrafra hwɛ.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Nhwɛ nsã ani kɔkɔɔ no haa, ɛberɛ a ɛretwa yerɛ yerɛ wɔ kuruwa mu, na ɛkɔ yɔɔ no.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Awieeɛ no ɛka te sɛ ɔwɔ na ɛwɔ borɔ te sɛ ahurutoa.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Wʼani bɛhunu nneɛma a wonhunuu da, na woadwene nneɛma basabasa ho.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Wobɛtɔ ntintan te sɛ hyɛn mu dwumayɛni a, ɔkura ɛhyɛn dua a, ɛrehinhim mu den, na ɛdenkye denkye wɔ ɛpo so.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Na wobɛka sɛ, “Wɔbɔ me, nanso mempira. Wɔboro me, nanso mente ɔyea biara. Ɛberɛ bɛn na menyane akɔpɛ nsã anom bio?”
"De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
