< Hiob 35 >

1 Afei, Elihu kaa sɛ:
Och Elihu svarade, och sade:
2 “Wogye di sɛ yei fata? Woka sɛ, ‘Onyankopɔn bɛtwitwa agye me.’
Håller du det för rätt, att du säger: Jag är rättvisare än Gud?
3 Nanso wobisa no sɛ, ‘Mfasoɔ bɛn na mɛnya, na sɛ manyɛ bɔne a, mfasoɔ bɛn na mɛnya?’
Ty du säger: Ho blifver något räknad för dig? Hvad hjelper det, om jag håller mig ifrå synd?
4 “Mepɛ sɛ mebua wo ne wo nnamfonom nyinaa.
Jag vill svara dig med ordom, och dinom vännom med dig.
5 Ma wʼani so kyerɛ ɔsoro na hwɛ; hwɛ omununkum a ɛwɔ wʼatifi ɔsorosoro nohoa.
Se upp till himmelen, och skåda; och se uppå skyarna, att de äro dig för höge.
6 Sɛ woyɛ bɔne a, ɛkwan bɛn so na ɛsakyera Onyankopɔn? Mpo sɛ wo bɔne dɔɔso a, nsunsuansoɔ bɛn na ɛnya wo ne so?
Om du syndar, hvad kan du skaffa emot honom? Och om din ondska är stor, hvad kan du göra honom?
7 Sɛ wotene a, ɛdeɛn na wode ma noɔ anaasɛ ɛdeɛn na ɔnya firi wo nsam?
Och om du äst rättfärdig, hvad kan du gifva honom, eller hvad kan han taga af dina händer?
8 Wʼamumuyɛ pira onipa a ɔte sɛ wo na wo tenenee pira nnipa mma nko ara.
Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.
9 “Nnipa su ɛberɛ a wɔwɔ nhyɛsoɔ ase; na wɔsrɛ mmoa firi deɛ ɔwɔ tumi nsam.
De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;
10 Nanso, obi mmisa sɛ, ‘Ɛhe na Onyankopɔn, me Yɛfoɔ no wɔ, deɛ ɔma nnwom anadwo no,
De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;
11 deɛ ɔkyerɛ yɛn nimdeɛ bebree sene asase so mmoa na ɔma yɛhunu nyansa sene ewiem nnomaa?’
Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?
12 Sɛ nnipa su team a, ɔmmua, amumuyɛfoɔ ahantan enti.
Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;
13 Ampa ara Onyankopɔn rentie wɔn nkotosrɛ hunu no; na Otumfoɔ remmu.
Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.
14 Woka sɛ wonhunu no, nanso sɛ wotwɛn no a, ɔde atɛntenenee bɛba enti ɛsɛ sɛ wotwɛn no.
Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.
15 Bio, woka sɛ nʼabufuo mmfa asotweɛ mma na nʼani nni amumuyɛsɛm akyi pii.
Om hans vrede icke så hastigt hemsöker, och intet sköter, att der så många laster äro,
16 Enti Hiob bue nʼano ka nsɛm hunu; nimdeɛ a ɔnni enti, ɔkeka nsɛm bebree.”
Derföre hafver Job fåfängt öppnat sin mun; och gifver onyttig ord före med oförnuft.

< Hiob 35 >