Nnwom 94
1 Awurade, Onyankopɔn a wotɔ were, Onyankopɔn a wotɔ were, hyerɛn.
Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
2 Sɔre, asase so Temmufo, tua ahantanfo ka sɛnea ɛfata wɔn.
Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
3 Awurade, enkosi da bɛn, amumɔyɛfo nnye wɔn ani nkosi da bɛn?
Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
4 Wɔkasa ahantan so; ahohoahoa ahyɛ abɔnefo nyinaa ma.
Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
5 Awurade, wɔdwerɛw wo nkurɔfo; wɔhyɛ wʼagyapade so.
Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
6 Wokunkum akunafo ne ananafo; na wodi ayisaa awu.
Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
7 Wɔka se, “Awurade nhu, Yakob Nyankopɔn ayi nʼani.”
Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
8 Monhwɛ yiye, mo agyimifo a mowɔ nnipa no mu; nkwaseafo, da bɛn na mubehu nyansa?
Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
9 Nea ɔbɔɔ aso no rente asɛm ana? Nea ɔyɛɛ ani no renhu ade ana?
Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
10 Nea ɔteɛteɛ aman so no rentwe aso ana? Nea ɔkyerɛkyerɛ onipa no nnim nyansa ana?
Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
11 Awurade nim onipa nsusuwii; onim sɛ enkosi hwee.
Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
12 Awurade, nhyira ne onipa a woteɛteɛ no so, onipa a wokyerɛ no wo mmara no;
Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
13 Woma ɔhome fi amanehunu nna mu, kosi sɛ wobetu amoa ama amumɔyɛfo.
Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
14 Awurade rempo ne nkurɔfo; na ɔrennyaw nʼagyapade hɔ da.
Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
15 Atemmu begyina treneeyɛ so bio, na wɔn a wɔn koma mu tew nyinaa bedi so.
Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
16 Hena na ɔbɛsɔre atia amumɔyɛfo ama me? Hena na ɔbɛsɔre atia abɔnefo ama me?
Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
17 Sɛ Awurade ammoa me a, anka mekɔɔ owu kommyɛ mu ntɛm so.
Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
18 Bere a mekae se, “Me nan rewatiri” no, Awurade, wo dɔ no soo me mu.
Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
19 Bere a me dadwen dɔɔso no, wʼawerɛkyekye maa me kra abotɔyam.
Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
20 Ahengua a porɔwee ahyɛ no mma no ne wo wɔ ayɔnkofa ana? Ahengua a ne hyɛ nsɛm de amanehunu na ɛba no?
Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
21 Wɔka bɔ mu tia atreneefo na wɔn a wodi bem no, wobu wɔn kumfɔ.
De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
22 Nanso Awurade yɛ mʼaban; na me Nyankopɔn ayɛ ɔbotan a ne mu na minya ahintawee.
Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
23 Obetua wɔn nnebɔne no so ka na wɔn amumɔyɛ nti wasɛe wɔn; Awurade yɛn Nyankopɔn bɛsɛe wɔn.
Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
