Nnwom 73
1 Asaf dwom. Ampa ara Onyankopɔn ye ma Israel, oye ma wɔn a wɔn koma mu tew.
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Nanso me de, anka me nan reyɛ awatiri; anka merehwere me nnyinaso,
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 efisɛ mʼani beree ahantanfo bere a mihuu amumɔyɛfo yiyedi no.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Wonni aperepere; na wɔwɔ ahoɔden ne apɔwmuden.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Dadwen a ɛtaa ba nnipa so biara nna wɔn so; ɔdesani haw biara nna wɔn so.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Enti ahantan yɛ wɔn kɔnmuade, na wofura akakabensɛm.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Wɔn koma a apirim no mu na nnebɔne fi; na wɔn amumɔyɛ adwene nni awiei.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Wɔserew afoforo na wɔka wɔn ho nsɛm a enye; wɔde nhyɛso hunahuna afoforo wɔ ahomaso mu.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 Wɔn ano ka ɔsoro nsɛm, na wɔn tɛkrɛma agye asase afa.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Ɛno nti wɔn nkurɔfo kɔ wɔn nkyɛn na wonya nsu nom ma ebu so.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Wobisa se, “Ɛbɛyɛ dɛn na Onyankopɔn ahu? Na Ɔsorosoroni no wɔ nhumu ana?”
Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
12 Sɛɛ na amumɔyɛfo no te, hwee mfa wɔn ho, na wɔkɔ so pɛ ahonyade.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Ampa ara, mannya hwee amfi me komamtew mu; me nsa a enni fɔ no ayɛ ɔkwa.
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 Da mu nyinaa mihu amane; anɔpa biara wɔtwe mʼaso.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Sɛ mekae se, “Mɛkasa saa” a, anka midii wo mma no huammɔ.
Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Mebɔɔ mmɔden sɛ mɛte eyinom nyinaa ase, nanso na ɛhyɛ me so
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 kosii sɛ mekɔɔ Onyankopɔn kronkronbea hɔ; ɛhɔ na metee nea awiei no ɛbɛba wɔn so no ase.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Ampa ara wode wɔn gu faako a hɔ yɛ toro wode wɔn hwe fam sɛe wɔn pasaa.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Sɛnea wɔsɛe prɛko pɛ, na ehu hwim wɔn kɔ no.
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Ɛte sɛ adaeso, bere a onipa anyan, Awurade, sɛ wokanyan wo ho a, wubebu wʼani agu wɔn so sɛ biribi a enni hɔ.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Bere a awerɛhow hyɛɛ me koma mu na me honhom dii yaw no,
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 meyɛɛ sɛ obi a onnim hwee na onni adwene; meyɛɛ sɛ aboa gyimfo wɔ wʼanim.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Nanso na me ne wo wɔ hɔ bere biara; na wode wo nsa nifa aso me mu.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Wode wʼafotu kyerɛ me kwan; na akyiri no, wode me bɛkɔ anuonyam mu.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Hena na mewɔ wɔ ɔsoro ka wo ho? Na biribiara nni asase so a mepɛ ka wo ho.
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Me honam, ne me koma bedi me huammɔ, nanso Onyankopɔn ne me koma ahoɔden ne me kyɛfa daa nyinaa.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Wɔn a wɔmmɛn wo no bɛyera. Wosɛe wɔn a wonni wo nokware nyinaa.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 Nanso me de, minim sɛ eye sɛ wobɛbɛn Onyankopɔn. Mede Otumfo Awurade ayɛ me guankɔbea; mɛka wo nneyɛe nyinaa akyerɛ.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
