Nnwom 38
1 Dawid dwom. Adesrɛ. Awurade, nka mʼanim wɔ wʼabufuw mu na ntwe mʼaso wɔ wʼabufuwhyew mu.
En Psalm Davids, till åminnelse. Herre, straffa mig icke i dine vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
2 Wo bɛmma hwirew me mu, na wo nsa adwerɛw me.
Ty din skott äro fastnad i mig, och din hand trycker mig.
3 Wʼabufuwhyew no nti ahoɔden biara nni me mu; me bɔne nti, me nnompe ahodwow.
Det är intet helbregda på min kropp, för ditt hots skull; och ingen frid är i minom benom, för mina synders skull.
4 Mʼafɔdi amene me te sɛ adesoa a mu yɛ duru dodo.
Ty mina synder gå öfver mitt hufvud; såsom en tung börda äro de mig för svåra vordna.
5 Mʼakuru bɔn na aporɔw esiane me bɔne mu agyimisɛm nti.
Min sår lukta och ruttna, för min galenskaps skull.
6 Makotow na wɔabrɛ me ase; da mu nyinaa menantenantew twa agyaadwo.
Jag går krokot och mycket luto; hela dagen går jag sorgse.
7 Mʼakyi dompe mu yaw boro so: ahoɔden biara nni me nipadua mu.
Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på minom kropp.
8 Mabrɛ na mapɛtɛw koraa. Me koma mu yaw ma misi apini.
Jag är allt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mins hjertas oros skull.
9 Awurade, nea merehwɛ anim nyinaa da wʼanim; mʼapinisi nhintaw wo.
Herre, för dig är allt mitt begär; och min suckan är dig intet fördold.
10 Me koma bɔ kitirikitiri, na mʼahoɔden asa mpo mʼaniwa aduru sum.
Mitt hjerta bäfvar; min kraft hafver mig förlåtit, och mins ögons ljus är icke när mig.
11 Mʼapirakuru nti me nnamfonom ne me yɔnkonom mmɛn me; mʼafipamfo twe wɔn ho fi me ho.
Mine vänner och fränder stå gent mot mig, och se mina plågo, och mine näste träda fast fjerran.
12 Wɔn a wɔpɛ sɛ wokum me no sum me mfiri, wɔn a wɔpɛ sɛ wɔhaw me no di me sɛe ho nkɔmmɔ da mu nyinaa wodwen nnaadaasɛm ho.
Och de der efter mina själ stå, de gildra för mig; och de som mig ondt vilja, rådslå huru de skada göra måga, och gå om med all list.
13 Mete sɛ ɔsotifo a ɔnte asɛm, mete sɛ mum a ontumi nkasa.
Men jag måste vara såsom en döfver, och höra intet; och såsom en dumbe, den sin mun intet upplåter;
14 Mayɛ sɛ obi a ɔnte asɛm, nea nʼano ntumi mma mmuae.
Och måste vara såsom en den der intet hörer, och den der ingen gensvar i sinom mun hafver.
15 Awurade, meretwɛn wo; Awurade me Nyankopɔn, wubegye me so.
Men jag bidar, Herre, efter dig; du, Herre min Gud, varder mig hörandes.
16 Mekae se, “Mma wɔn ani nnye; anaa wɔmma wɔn ho so bere a mʼanan awatiri no.”
Ty jag tänker, att de ju icke skola glädjas öfver mig; om min fot stapplade, skulle de högeligen berömma sig öfver mig.
17 Mereyɛ mahwe ase, na me yaw da so wɔ me mu.
Ty jag är gjord till att lida, och min värk är alltid för mig.
18 Meka me mfomso kyerɛ; me bɔne hyɛ me so.
Ty jag gör mina missgerning kunnoga, och sörjer för mina synd.
19 Bebree na wɔyɛ mʼatamfo; wɔn a wɔtan me kwa no dɔɔso.
Men mine fiender lefva, och äro mägtige; de mig utan skuld hata, äro store.
20 Wɔn a wɔde bɔne tua me papa so ka no, bɔ me ahohora bere a mereyɛ papa.
Och de mig ondt göra för godt, sätta sig emot mig; derföre, att jag far efter det godt är.
21 Awurade nnyaw me. Me Nyankopɔn, nkɔ akyiri!
Förlåt mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrå mig.
22 Bra ntɛm bɛboa me, Awurade, mʼAgyenkwa. Wɔde ma dwonkyerɛfo no. Yedutun.
Skynda dig till att göra mig bistånd, Herre, min hjelp.
