Nnwom 22

1 Wɔde ma dwonkyerɛfo. Wɔto no sɛnea wɔto “Adekyee forote” dwom. Dawid dwom. Me Nyankopɔn, me Nyankopɔn, adɛn nti na woagyaw me? Adɛn nti na me nkwagye ne wo ntam aware, adɛn na mʼapinisi nsɛm ne wo ntam aware?

För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

2 Me Nyankopɔn, misu frɛ wo awia, nanso wunnye me so, mefrɛ wo anadwo, nanso minnya ɔhome.

Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

3 Nanso wɔasi wo hene sɛ Ɔkronkronni; wo na Israel kamfo wo.

Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

4 Wo mu na yɛn agyanom de wɔn werɛ hyɛe; wogyee wo dii, na wugyee wɔn.

På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

5 Wosu frɛɛ wo na wugyee wɔn, wɔde wɔn ho too wo so na woanni wɔn nhuammɔ.

Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

6 Nanso meyɛ osunson, na menyɛ onipa nnipa bɔ me ahohora na wobu me animtiaa.

Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

7 Obiara a ohu me di me ho fɛw; wotwa me adapaa, wosow wɔn ti ka se:

Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

8 “Ɔde ne ho to Awurade so; ma Awurade mmegye no. Ma ɔmmɛboa no, efisɛ ɔwɔ no mu anigye.”

"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."

9 Wo na wuyii me fii awotwaa mu bae na womaa me de me ho too wo so bere a mitua me na nufu ano mpo.

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

10 Efi mʼawo mu na wɔde me too wo so; efi me na yafunu mu, woayɛ me Nyankopɔn.

På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

11 Ntwe wo ho mfi me ho! Efisɛ amane abɛn na ɔboafo nni baabi.

Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

12 Anantwinini bebree atwa me ho ahyia; Basan anantwinini a wɔn ho yɛ den atwa me ho ahyia.

Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

13 Gyata a wɔbobɔ mu na wɔtetew wɔn hanam mu abuebue wɔn anom tɛtrɛɛ de kyerɛ me.

Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

14 Wɔahwie me agu sɛ nsu, na me nnompe nyinaa ahodwow. Me koma adan amane; anan wɔ me mu.

Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

15 Mʼanom ayow te sɛ kyɛmfɛre mu. Na me tɛkrɛma atare mʼanom. Wode me to owu mfutuma mu.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

16 Akraman atwa me ho ahyia, nnebɔneyɛfo kuw atwa me ahyia, wɔahwirew me nsa ne mʼanan mu.

Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

17 Me nnompe nyinaa gu petee mu; Mʼatamfo hwɛ me haa na wɔserew me.

Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

18 Wɔkyɛ me atade mu fa, na wɔbɔ me ntama so ntonto.

De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

19 Na wo, Awurade, ntwe wo ho; wone mʼahoɔden, bra ntɛm bɛboa me.

Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

20 Gye me kra fi afoa ano; gye me nkwa a ɛsom bo no fi akraman tumi ase.

Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

21 Gye me nkwa fi gyata anom; gye me fi ɛko mmɛn so.

Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

22 Mɛbɔ wo din akyerɛ me nuanom; mɛkamfo wo wɔ wɔn a wɔahyia hɔ no nyinaa anim.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

23 Monkamfo Awurade, mo a musuro no no! Mo a moyɛ Yakob asefo, monhyɛ no anuonyam! Mo Israel asefo nyinaa, munni no ni!

I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

24 Ommuu nʼani nguu ɔmanehunufo ateetee so ɛ, ɔmfaa nʼanim nhintaw no; na mmom watie ne sufrɛ a ɔde rehwehwɛ mmoa no.

Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

25 Me botae a mede yi wo ayɛ wɔ bagua mu no fi wo; medi me bɔhyɛ so wɔ wɔn a wosuro wo no anim.

Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

26 Ahiafo bedidi na wɔamee; wɔn a wɔhwehwɛ Awurade beyi no ayɛ, mo koma nnya nkwa daa.

De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

27 Asase ano nyinaa bɛkae akɔ Awurade nkyɛn, na amanaman no mmusua nyinaa bɛkotow nʼanim,

Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

28 efisɛ tumi wɔ Awurade na odi amanaman so hene.

Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

29 Asase so adefo nyinaa bedidi na wɔasɔre no; wɔn a wɔkɔ dɔte mu nyinaa bebu nkotodwe nʼanim, wɔn a wɔrentumi mma nkwa mu.

Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

30 Nkyirimma nyinaa bɛsom no; wɔbɛka Awurade ho asɛm akyerɛ awo ntoatoaso a edidi so.

Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.

31 Wɔbɛka ne trenee akyerɛ nnipa a wonnya nwoo wɔn efisɛ ɔno na wayɛ.

Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.