< Nnwom 130 >
1 Ɔsoroforo dwom. Awurade, mifi bun mu su frɛ wo;
En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
2 Awurade, tie me nne. Wɛn wʼaso ma me nkotosrɛ.
Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
3 Awurade, sɛ wubu yɛn bɔne ho nkontaa a, anka hena na obetumi agyina ano?
Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
4 Nanso wowɔ bɔnefakyɛ; ɛno nti wosuro wo.
Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
5 Metwɛn Awurade, me mu ade nyinaa twɛn, na nʼasɛm mu na mede mʼanidaso ahyɛ.
Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
6 Metwɛn Awurade sen sɛnea awɛmfo twɛn adekyee, sen sɛnea awɛmfo twɛn adekyee.
Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
7 Israel, ma wʼani nna Awurade so, efisɛ Awurade wɔ adɔe a enni huammɔ na ogye ankasa wɔ ne mu.
Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
8 Ɔno ankasa begye Israel afi wɔn bɔne nyinaa mu.
Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.