< Nnwom 106 >
1 Monkamfo Awurade! Monna Awurade ase na oye; na nʼadɔe wɔ hɔ daa.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Hena na obetumi aka nneɛma akɛse a Awurade ayɛ? Anaasɛ obetumi aka ne nkamfo awie?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 Nhyira nka wɔn a wɔkɔ so bu atɛntrenee, na daa wɔyɛ nea eye.
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Awurade, sɛ wuhu wo nkurɔfo mmɔbɔ a kae me, sɛ wugye wɔn nkwa a, boa me,
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 na manya wɔn a wapaw wɔn no yiyedi mu kyɛfa, na manya wo manfo anigye no mu kyɛfa, na me ne wʼagyapade no abɔ mu de nkamfo ama wo.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 Yɛayɛ bɔne sɛnea yɛn nenanom yɛe no; yɛayɛ mfomso na yɛadi atirimɔdensɛm.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 Bere a yɛn nenanom wɔ Misraim no, wɔannwene wo nsɛnkyerɛnne ho; wɔankae wʼadɔe bebrebe no, na wɔtew atua wɔ Po Kɔkɔɔ no ho.
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 Nanso ne din nti ogyee wɔn nkwa, sɛnea ɔbɛda ne tumi kɛse no adi.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 Ɔteɛɛ Po Kɔkɔɔ no ma ɛyowee; ɔde wɔn faa bun mu te sɛ sare so.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 Ogyee wɔn fii ɔtamfo no nsam; nea ɔtan wɔn no nsam na oyii wɔn fii.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 Nsu kataa wɔn atamfo so; na ɔbaako mpo annya nkwa.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 Afei wogyee ne bɔhyɛ no dii na wɔtoo nʼayeyi nnwom.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 Nanso ntɛm so, wɔn werɛ fii nea wayɛ na wɔantwɛn nʼagyinatu.
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 Akɔnnɔ bɛhyɛɛ wɔn mu wɔ sare so hɔ, asase paradada no so na wɔsɔɔ Onyankopɔn hwɛe,
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 enti ɔmaa wɔn nea wobisae, nanso ɔde ɔfɔn yare baa wɔn so.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 Na nsraban mu hɔ wɔn ani beree Mose ne Aaron a Awurade atew ne ho no.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 Asase mu bue ma ɛmenee Datan na esiee Abiram asafo no.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 Ogya tɔɔ wɔn akyidifo no mu; ogyatannaa hyew amumɔyɛfo no.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 Wɔyɛɛ nantwi ba wɔ Horeb na wɔkotow ohoni a wɔde fagude ayɛ.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 Wɔsesaa wɔn Anuonyam wɔde nantwinini, a ɔwe sare nsɛsode.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 Wɔn werɛ fii Onyankopɔn a ogyee wɔn nkwa, nea ɔyɛɛ nneɛma akɛse wɔ Misraim no,
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 nsɛnkyerɛnne a ɔyɛɛ wɔ Ham asase so ne nneɛma a ɛyɛ hu wɔ Po Kɔkɔɔ ho no.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 Enti ɔkae se ɔbɛsɛe wɔn, nanso Mose a ɔyɛ nea wapaw no no, sɔre gyinaa Onyankopɔn ne nnipa no ntam; ɔsrɛ de dwudwoo nʼabufuwhyew no ano sɛnea ɔrensɛe wɔn.
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 Afei wɔn ani ansɔ asase fɛfɛ no; na wɔannye ne bɔhyɛ no anni.
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 Wonwiinwii wɔ wɔn ntamadan mu na wɔanyɛ osetie amma Awurade.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 Enti ɔmaa ne nsa so kaa ntam kyerɛɛ wɔn se ɔbɛma wɔatotɔ wɔ sare no so,
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 ɔbɛma wɔn asefo atotɔ wɔ amanaman mu na wabɔ wɔn ahwete nsase nyinaa so.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 Wɔde wɔn ho bɔɔ Baal-Peor ho na wodii afɔrebɔde a wɔde ama anyame a wonni nkwa;
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 wɔde wɔn atirimɔdensɛm hyɛɛ Awurade abufuw na ɔyaredɔm sii wɔn mu.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 Na Pinehas sɔre dii akagyinamu, na wosiw ɔyaredɔm no ano.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 Wɔde eyi yɛɛ trenee maa no wɔ awo ntoatoaso a enni awiei a ɛbɛba no mu.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 Meriba nsu ho nso, wɔhyɛɛ Awurade abufuw, na wɔn nti, ɔhaw baa Mose so,
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 efisɛ wɔtew Onyankopɔn Honhom anim atua, na asɛm a wannwene ho fii Mose anom.
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 Wɔansɛe nnipa no sɛnea Awurade hyɛɛ wɔn no,
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 nanso wɔde wɔn ho frafraa amanaman no yɛɛ nneɛma a wɔyɛ no bi.
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 Wɔsom wɔn ahoni, na ɛbɛyɛɛ afide maa wɔn.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 Wɔde wɔn mmabarima ne wɔn mmabea bɔɔ afɔre maa abosom.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 Wɔkaa mogya a edi bem gui, wɔn mmabarima ne wɔn mmabea mogya a wɔde bɔɔ afɔre maa Kanaan ahoni no maa asase no ho guu fi.
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 Wɔde nea wɔyɛɛ no guu wɔn ankasa ho fi; wɔnam nea wɔyɛɛ no so bɔɔ aguaman.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 Enti Awurade bo fuw ne nkurɔfo; na okyii nʼagyapade.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 Ɔdan wɔn maa amanaman no, na wɔn atamfo dii wɔn so.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 Wɔn atamfo hyɛɛ wɔn so na wɔkaa wɔn hyɛɛ wɔn tumi ase.
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 Mpɛn bebree, Awurade gyee wɔn, nanso wɔkɔɔ so tew atua na wɔsɛe wɔ wɔn bɔne mu.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 Nanso ohuu wɔn ahohiahia bere a wosu frɛɛ no no.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 Wɔn nti ɔkaee nʼapam no, na ofii nʼadɔe kɛse no mu huu wɔn mmɔbɔ.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 Ɔmaa asodifo a wɔafa wɔn nnommum no nyaa ahummɔbɔ maa wɔn.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Gye yɛn, Awurade yɛn nkwagye Nyankopɔn, na boaboa yɛn ano fi amanaman so, na yɛada wo din kronkron no ase, na yɛde nkamfo ahyɛ wo anuonyam.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48 Ayeyi nka Awurade, Israel Nyankopɔn, emfi mmeresanten nkosi nnasanten. Momma nnipa no nyinaa nka se, “Amen!” Monkamfo Awurade.
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken