< Nnwom 105 >
1 Da Awurade ase na da ne kɛseyɛ adi. Ma wiase nyinaa nhu nea wayɛ.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Monto dwom mma no, monto ayeyi dwom mma no; monka nʼanwonwade no nyinaa.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Monhoahoa mo ho wɔ ne din kronkron mu; momma wɔn a wɔhwehwɛ Awurade no nnya koma mu anigye.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Momma mo ani nna Awurade ne nʼahoɔden no so; na monhwehwɛ nʼanim bere biara.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Monkae anwonwade a wayɛ ne nsɛnkyerɛnne, ne atɛn a obui,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 Abraham mma, Onyankopɔn asomfo, Yakob mma a wapaw wɔn.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Ɔyɛ Awurade, yɛn Nyankopɔn. Nʼahenni da adi wɔ asase so nyinaa.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Ɔkae nʼapam daa nyinaa, asɛm a ɔhyɛ maa awo ntoantoaso apem no,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 apam a ɔne Abraham yɛe no, ntam a ɔka kyerɛɛ Isak no.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Ɔhyɛɛ mu den maa Yakob sɛ mmara, de maa Israel sɛ apam a ɛbɛtena hɔ afebɔɔ.
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Ɔkae se, “Mede Kanaan asase no bɛma wo sɛ kyɛfa a ɛbɛyɛ wʼagyapade.”
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Ɔkaa eyi bere a na wɔnnɔɔso, ahɔhokuw ketewa bi a wɔwɔ Kanaan.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Wofii aman so kɔɔ aman so; fii ahemman mu kɔɔ ahemman mu.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Wamma obi anhyɛ wɔn so; wɔn nti, ɔkaa ahene anim se:
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 “Mommfa mo nsa nka wɔn a masra wɔn ngo; na monnyɛ mʼadiyifo bɔne bi.”
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Ɔmaa ɔkɔm baa asase no so na ɔsɛee akwan a wɔfa so nya wɔn aduan nyinaa;
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 na ɔsomaa ɔbarima bi dii wɔn anim, Yosef a wɔtɔn no sɛ akoa no.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Wɔde mpokyerɛ guu ne nʼanan, na wɔde dade nkɔnsɔnkɔnsɔn hyɛɛ ne kɔn,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 kosii sɛ nea ɔhyɛɛ ho nkɔm no baa mu, kosii sɛ Awurade asɛm no daa no adi sɛ ɔyɛ ɔnokwafo.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Ɔhene no soma ma wokoyii no; aman no sodifo gyaa no.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Ɔyɛɛ no ne fi so wura nea ɔwɔ nyinaa sodifo,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 sɛ ɔnkyerɛ ne mmapɔmma nea ɔpɛ na ɔnkyerɛ ne mpanyimfo nyansa.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Na Israel kɔɔ Misraim; Yakob kɔtenaa Ham asase so sɛ ɔnanani.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Awurade maa ne nkurɔfo ase dɔe; ɔyɛɛ wɔn bebree dodo maa wɔn atamfo,
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 wɔn a ɔdan wɔn koma sɛ wɔntan ne nkurɔfo na wɔmpam nʼasomfo ti so.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Ɔsomaa ne somfo Mose, ne Aaron a na wayi no no.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Wɔyɛɛ ne nsɛnkyerɛnne nwonwaso wɔ wɔn mu, nʼanwonwade wɔ Ham asase so.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Ɔsomaa sum, na ɔmaa asase duruu sum, efisɛ na wɔatew nʼasɛm no so atua.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Ɔmaa wɔn nsu nyinaa dan mogya, nam so kum mu mpataa.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Mpɔtorɔ bɛhyɛɛ asase no so ma, na wɔhyɛn ɔman no sodifo mpia mu.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Ɔkasae, na nwansena bebree ne ntontom baa ɔman no mu baabiara.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Ɔmaa wɔn osu dan mparuwbo a anyinam nenam mu wɔ ɔman no nyinaa mu;
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Ɔsɛee wɔn bobe ne borɔdɔma nnua na obubuu ɔman no so nnua pasaa.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Ɔkasae, na mmoadabi bae, tɛwtɛw a wontumi nkan wɔn;
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 wɔwee ahabammono biara a ɛwɔ wɔn asase no so, na wodii wɔn mfuw so nnuan.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Afei okunkum wɔn asase so mmakan nyinaa, wɔn mmarimayɛ mu aba a edi kan nyinaa.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Oyii Israel a ɔso dwetɛ ne sikakɔkɔɔ fii wɔn mmusuakuw mu a obiara ho antɔ kyima.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Misraim ani gyei, bere a wɔkɔe, efisɛ na Israelfo ho hu atɔ wɔn so.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Ɔtrɛw omununkum mu kataa wɔn so, na ogya maa wɔn hann anadwo.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Wobisae, na ɔbrɛɛ wɔn mparuwbo ɔmaa ɔsoro aduan mee wɔn.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Obuee ɔbotan mu maa nsu fii mu bae; na ɛsen faa sare no so sɛ asubɔnten.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Ɔkaee ne bɔ kronkron bi a ɔhyɛɛ ne somfo Abraham no.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Oyii ne nkurɔfo maa wɔn ani gyei; wɔn a wapaw wɔn no dii ahurusi;
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 ɔde amanaman no nsase maa wɔn, na nea ebinom abrɛ anya no bɛyɛɛ wɔn agyapade
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 na wɔahwɛ nʼahyɛde adi ne mmara so. Munyi Awurade ayɛ.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!