< Mmebusɛm 5 >
1 Me ba, yɛ aso ma me nyansa; tie me nhumu nsɛm no yiye,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 sɛnea ɛbɛma woahwɛ yiye, na wʼano akora nimdeɛ.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Efisɛ ɔbea aguaman ano sosɔ ɛwo, na ne kasa yɛ fɔmm sen ngo;
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 nanso awiei no, ɛyɛ nwen sen bɔnwoma, ɛyɛ nam sɛ afoa anofanu.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5 Nʼanan kɔ owu mu; nʼanammɔntutu kɔ ɔda mu tee. (Sheol )
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol )
6 Onsusuw ɔkwan a ɛkɔ nkwa mu ho; nʼakwan yɛ kɔntɔnkye, nanso onnim.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Enti afei, me mma, muntie me; Monntwe mo ho mmfi nea meka ho.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Ɔkwan a ɛmmɛn no no na momfa so; mommmɛn ne fi pon ano,
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 anyɛ saa a, mode mo ahoɔden bɛma afoforo na mode mo mfe ama otirimɔdenfo,
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 anyɛ saa a, ahɔho bɛfom mo ahonyade na mo brɛ de ahonya akɔ afoforo fi.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 Mo nkwanna akyi, mubesi apini, bere a mo honam ne mo nipadua asa no.
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 Na moaka se, “Na mikyi ahohyɛso! Me koma ampɛ nteɛso!
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 Manyɛ osetie amma mʼakyerɛkyerɛfo na mantie me kwankyerɛfo asɛm.
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Madu ɔsɛe ano wɔ asafo no nyinaa mu.”
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Nom nsu fi wʼankasa ahina mu, nsu a ɛteɛ fi wʼankasa abura mu.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 So ɛsɛ sɛ wʼasuti yiri fa mmɔnten so na wo nsuwa kokɔ ɔman aguabɔbea ana?
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Ma ɛnyɛ wo nko ara de, a wo ne ahɔho nkyɛ da.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Nhyira nka wʼasubura na wʼani nnye wo mmrantebere mu yere ho.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Ɔte sɛ ɔtwe bere dɔfo, ɔwansan nuonyamfo; ma ne nufu nsɔ wʼani daa na ne dɔ nkyekyere wo.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Me ba, adɛn nti na woma ɔbea aguaman kyekyere wo? Adɛn nti na woda ɔbarima foforo bi yere kokom?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Awurade hu onipa akwan nyinaa, na ɔhwehwɛ ne nyinaa mu.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Omumɔyɛfo nnebɔne sum no afiri; na ne bɔne ahama kyekyere no papee.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Wobewu, esiane ahohyɛso a wonni nti, na wɔayera, esiane wɔn agyennyentwisɛm nti.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.