Mmebusɛm 31
1 Ɔhene Lemuel nsɛm a ɛyɛ nkuranhyɛ a ne na kyerɛɛ no:
Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
2 Tie, me babarima! Tie, me yafunu ba, Tie, me bɔhyɛ ba, me mpaebɔ ho mmuae!
Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
3 Nsɛe wʼahoɔden wɔ mmea ho, wɔn a wogu ahemfo asu no.
Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
4 Enye mma ahemfo, Lemuel, asanom nye mma ahemfo, ɛnsɛ sɛ sodifo pere bobesa ho;
O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
5 sɛ wɔnom nsa a wɔn werɛ befi nea mmara no ka, na wɔn a wɔhyɛ wɔn so no rennya nea ɛyɛ wɔn kyɛfa.
Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
6 Fa bobesa ma wɔn a wɔresɛe, na fa nsa ma wɔn a wɔwɔ amanehunu mu;
Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
7 Momma wɔnnom, na wɔn werɛ mfi wɔn hia, na wɔnnkae wɔn awerɛhow bio.
Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
8 Kasa ma wɔn a wontumi nkasa mma wɔn ho, kasa ma mmɔborɔfo yiyedi.
Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
9 Kasa na bu atɛntrenee; kasa ma ahiafo ne onnibi yiyedi.
Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
10 Ɔyere pa, hena na obenya? Ɔsom bo pa ara sen nhene pa.
Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
11 Ne kunu wɔ ne mu ahotoso pa ara, na biribiara a ɛwɔ bo nhia no.
Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
12 Ɔde nea eye brɛ no, na ɛnyɛ ɔhaw, ne nkwanna nyinaa mu.
Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
13 Ɔhwehwɛ oguannwi ne asaawa na ɔde ne nsa nwen wɔ fɛw so.
Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
14 Ɔte sɛ aguadifo ahyɛn, ɔde ne nnuan fi akyirikyiri ba.
Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
15 Ade nnya nkyee no na wasɔre; osiesie aduan ma nʼabusuafo na ɔkyekyɛ nnwuma ma ne mmaawa.
Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16 Osusuw afuw ho na ɔtɔ; ofi nea onya mu yɛ bobeturo.
Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17 Ɔde nsi yɛ nʼadwuma; nʼabasa mu wɔ ahoɔden ma nʼadwuma.
Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18 Ɔhwɛ sɛ nʼaguadi so wɔ mfaso, na ne kanea anum anadwo.
Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19 Daa, na ne nsa kura tadua mu a ne nsateaa nso retoatoa asaawa.
Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20 Ogow ne nsam ma ahiafo na ne nsa so ohiani so.
Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
21 Sɛ sukyerɛmma tɔ a ne yam nhyehye no wɔ ne fifo ho; efisɛ wɔn nyinaa wɔ adurade a wɔde ko awɔw.
Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
22 Ɔyɛ ne mpasotam; na ofura nwera ne sirikyi ntama.
Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
23 Ne kunu wɔ anuonyam wɔ kuropɔn pon ano, faako a ɔne asase no so mpanyimfo tena.
Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
24 Ɔpempam nwera ntade tontɔn, na otu nkyekyeremu ma aguadifo.
Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
25 Ɔwɔ ahoɔden ne anuonyam; na onsuro nna a ɛwɔ nʼanim.
Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
26 Ɔkasa nyansa mu, na nokware nkyerɛkyerɛ wɔ ne tɛkrɛma so.
Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
27 Ɔhwɛ ne fi mu nnwuma so na onnyigye anihaw so.
Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
28 Ne mma sɔre a wɔfrɛ no nhyira; ne kunu nso saa ara, na ɔkamfo no se,
Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
29 “Mmea pii yɛ nneɛma a ɛwɔ din na wo de, wosen wɔn nyinaa.”
Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
30 Ɔbea kɔnnɔfo yɛ nnaadaa, na ahoɔfɛ twa mu ntɛm so; nanso ɔbea a osuro Awurade no fata nkamfo.
Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
31 Fa abasobɔde a wanya no ma no, na wɔnkamfo ne nnwuma wɔ kuropɔn pon ano.
Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
