Mmebusɛm 27
1 Mfa ɔkyena nhoahoa wo ho, na wunnim nea ɛda bi de bɛba.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Ma ɔfoforo nkamfo wo; na ɛnyɛ wo ankasa; ma emfi ɔfoforo anom na ɛnyɛ wo.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 Ɔbo mu yɛ duru, na nwea yɛ adesoa, nanso ɔkwasea abufuwhyew yɛ duru sen emu biara.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Abufuw tirim yɛ den, na abufuwhyew sɛe ade, na hena na obetumi agyina ninkutwe ano?
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Animka a ɛda gua ye sen ɔdɔ a asuma.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Apirakuru a efi adamfo nkyɛn no ye sen ɔtamfo mfewano bebrebe.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 Ɛwo nyɛ nea wamee akɔnnɔ, nanso nea ɛyɛ nwen mpo yɛ nea ɔkɔm de no no nʼanom dɛ.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 Onipa a wayera ne fi kwan, te sɛ anomaa a wafi ne berebuw mu rekyinkyin.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Ngo ne aduhuam ma koma ani gye, adamfo ho anigye fi nʼafotu pa a ɔma.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Nnyaa wʼadamfo ne wʼagya adamfo mu, nkɔ wo nuabarima fi bere a ɔhaw ato wo, na ɔyɔnko a ɔbɛn wo no ye sen onuabarima a ɔwɔ akyirikyiri.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Me ba, hu nyansa na ma me koma ani nnye; ɛno na ɛbɛma manya mmuae ama obiara a obu me animtiaa.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 Mmadwemma hu asiane na wohintaw, nanso ntetekwaafo kɔ wɔn anim kɔtɔ mu.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Fa atade a ɛhyɛ obi a odi ɔhɔho akagyinamu; sɛ ɔregyina ɔbea huhufo akyi a, fa si awowa.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 Sɛ obi teɛ mu hyira ne yɔnko anɔpahema a, wɔbɛfa no sɛ ɛyɛ nnome.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Ɔyere tɔkwapɛfo te sɛ ahumtuda nsusosɔ wɔ ɔdan a enwin so;
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 sɛ wopata no a, ɛte sɛ nea wopata mframa anaa wode wo nsa beso ngo mu.
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Dade sew dade, saa ara na onipa sew ɔfoforo.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Nea ɔhwɛ borɔdɔma dua so no bedi so aba, na nea ɔsom ne wura no, wɔbɛhyɛ no anuonyam.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 Sɛnea nsu yi animdua kyerɛ no, saa ara na onipa koma da onipa no adi.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 Kyɛmfɛre wɔ hɔ ma dwetɛ na fononoo wɔ hɔ ma sikakɔkɔɔ, nanso wɔnam nkamfo a onipa nya so na ɛsɔ no hwɛ.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Sɛ wowɔw ɔkwasea wɔ ɔwaduru mu, sɛ wode ɔwɔma wɔw no te sɛnea wusiw aburow a, worentumi nyi agyimisɛm mfi ne ho.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Ma ɛnyɛ wo asɛnhia sɛ wubehu wo nguankuw tebea, na ma wʼani nkɔ wo anantwikuw so;
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 efisɛ, ahonya ntena hɔ daa, na ahenkyɛw ntena hɔ mma awo ntoantoaso nyinaa.
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 Sɛ wotwa sare no na foforo fifi, na wɔboaboa nkoko so sare no ano a,
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 ɛno de, nguantenmma no bɛma wo ntama, na mmirekyi ama sika a ɛtɔ mfuw.
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 Wubenya mmirekyi nufusu bebree ama wo ne wʼabusuafo adi ne aduan ama wo mmaawa.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
