Mmebusɛm 23
1 Sɛ wo ne ɔhene bi to nsa didi a, hwɛ nea esi wʼanim no yiye,
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 Sɛ woyɛ adidibrada a, hyɛ wo ho so.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Nni nʼaduan akɔnnɔ akɔnnɔ no akyi, efisɛ saa aduan no daadaa nnipa.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Mmiri wo mogya ani mpɛ sika; hu nyansa na tɔ wo bo ase.
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 Wʼani bɔɔ sika so ara pɛ, na atu ayera, ampa ara ebefuw ntaban na atu akɔ wim sɛ ɔkɔre.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Nni obi a ɔyɛ pɛpɛe aduan, nni nʼakɔnnɔ aduan akyi;
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 efisɛ ɔyɛ obi a bere biara osusuw sika ho. Ɔka se, “Didi na nom,” nanso ɛnyɛ ne koma mu.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 Kakra a woadi no wobɛfe, na ɛno nti wo nkamfo so remma mfaso.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Nkasa nkyerɛ ɔkwasea, efisɛ ɔremfa nyansa a ɛwɔ wo kasa mu no.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Ntutu tete abo a wɔde ato hye ngu, na ntra ɔhye nkɔ ayisaa mfuw mu,
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 efisɛ wɔn Gyefo yɛ den, na obedi wɔn asɛm ama wɔn.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Ma wo koma mmra nkyerɛkyerɛ so, na wɛn wʼaso tie nimdeɛ.
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Ntwentwɛn abofra nteɛso so; sɛ wode abaa teɛ no a, ɔrenwu.
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 Me ba, sɛ wo koma hu nyansa a, ɛno de, me koma ani begye;
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 sɛ wʼano ka nea ɛteɛ a me mu ade nyinaa ani begye.
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Mma wʼani mmere abɔnefo, mmom bɔ Awurade suro ho mmɔden bere biara.
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 Ampa ara anidaso wɔ hɔ ma wo daakye, na wʼanidaso renyɛ ɔkwa.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 Me ba, tie, na hu nyansa, ma wo koma mfa ɔkwantrenee so.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Mfa wo ho mmɔ akɔwensafo anaasɛ wɔn a wɔpɛ nam mmoroso ho,
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 efisɛ, akɔwensafo ne adidibradafo bɛyɛ ahiafo, na anikum fura wɔn ntamagow.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Tie wʼagya a ɔwoo wo no, na sɛ wo na bɔ aberewa a, mmu no animtiaa.
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Tɔ nokware na ntɔn da; nya nyansa, ahohyɛso ne nhumu.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Ɔtreneeni agya wɔ anigye bebree; nea ɔwɔ ɔba nyansafo no ani gye ne ho.
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 Ma wʼagya ne wo na ani nnye; ma ɔbea a ɔwoo wo no nnya ahosɛpɛw.
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 Me ba, fa wo koma ma me na ma wʼani nkɔ mʼakwan ho,
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 na oguamanfo yɛ amoa donkudonku ɔyere huhuni yɛ ɔdaadaafo.
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 Ɔtɛw, twɛn, te sɛ ɔkwanmukafo, na ɔma mmarima mu atorofo dɔɔso.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Hena na wɔadome no? Hena na odi awerɛhow? Hena na odi aperepere? Hena na onwiinwii? Hena na ɔwɔ atape nko ara? Hena na mogya ada nʼani so?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 Wɔn a wɔkyɛ nsa ho, na wɔka nsa a wɔafrafra hwɛ.
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Nhwɛ nsa ani kɔkɔɔ no haa, bere a ɛretwa yerɛw yerɛw wɔ kuruwa mu, na ɛkɔ yɔɔ no.
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 Awiei no, ɛka te sɛ ɔwɔ na ɛwɔ bɔre te sɛ ahurutoa.
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 Wʼani behu nneɛma a wunhuu da, na woadwene nneɛma basabasa ho.
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 Wobɛtɔ ntintan te sɛ hyɛn mu dwumayɛni a, okura hyɛn dua a, ɛrehinhim mu den, na ehinhim wɔ po so.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 Na wobɛka se, “Wɔbɔ me, nanso mimpira. Wɔboro me, nanso mente ɔyaw biara. Bere bɛn na menyan akɔpɛ nsa anom bio?”
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
