< Hiob 35 >

1 Afei, Elihu kae se:
Elihu hob sodann wieder an und sprach:
2 “Wugye di sɛ, eyi fata? Woka se, ‘Onyankopɔn betwitwa agye me.’
Hälst du das Recht, nennst du das “meine Gerechtigkeit vor Gott”,
3 Nanso wubisa no se, ‘Mfaso bɛn na menya, na sɛ manyɛ bɔne a, mfaso bɛn na menya?’
daß du fragst, was sie dir nütze? “Was hilft mir's mehr, als wenn ich sündige?”
4 “Mepɛ sɛ mibua wo ne wo nnamfonom nyinaa.
Ich will dir Antwort geben und deinen Freunden mit dir.
5 Ma wʼani so kyerɛ soro na hwɛ; hwɛ omununkum a ɛwɔ wʼatifi sorosoro nohɔ.
Schau zum Himmel auf und sieh, blicke hinauf zu den Wolken, die hoch über dir sind.
6 Sɛ woyɛ bɔne a, ɔkwan bɛn so na ɛfa haw no? Mpo sɛ wo bɔne dɔɔso a, nsunsuanso bɛn na enya wɔ ne so?
Wenn du sündigst, was kannst du ihm thun? und sind deiner Übertretungen viel, was schadest du ihm?
7 Sɛ woteɛ a, dɛn na wode ma no anaasɛ dɛn na onya fi wo nsam?
Bist du fromm, was schenkst du ihm, oder was empfängt er aus deiner Hand?
8 Wʼamumɔyɛ ka onipa a ɔte sɛ wo na wo trenee ka nnipa mma nko ara.
Den Mann, wie du einer bist, geht dein Frevel an, und das Menschenkind deine Frömmigkeit!
9 “Nnipa su bere a wɔhyɛ wɔn so; na wɔsrɛ mmoa fi nea ɔwɔ tumi nsam.
Man schreit wohl über der Bedrückungen Menge, klagt über den Arm der Großen,
10 Nanso obi mmisa se, ‘Ɛhe na Onyankopɔn, me Yɛfo no wɔ, nea ɔma nnwom anadwo no,
doch keiner sagt: “Wo ist Gott mein Schöpfer, der Lobgesänge schenkt in der Nacht,
11 nea ɔkyerɛ yɛn nimdeɛ bebree sen asase so mmoa na ɔma yehu nyansa sen wim nnomaa no?’
der uns belehrt vor den Tieren des Feldes und vor den Vögeln unter dem Himmel und Weisheit giebt?”
12 Sɛ nnipa su teɛ mu a, ommua, amumɔyɛfo ahantan nti.
Dann schreit man denn, ohne Erhörung bei ihm zu finden, über den Übermut der Bösen.
13 Ampa ara Onyankopɔn rentie wɔn nkotosrɛ hunu no; na Otumfo remmu.
Nein, Nichtiges erhört Gott nicht, und der Allmächtige beachtet es nicht,
14 Ɛno de adɛn na ɔrentie bere a woka se wunhu no, na woka se wʼasɛm wɔ nʼanim enti ɛsɛ sɛ wotwɛn no,
geschweige, da du sagst, du sehest ihn nicht; der Streit liege ihm vor und du harrtest sein.
15 na bio, nʼabufuw mmfa asotwe mma na nʼani nni amumɔyɛsɛm akyi pii?
Und nun, weil sein Zorn nicht gestraft hat, soll er um die Vergehung gar nicht gewußt haben!
16 Enti Hiob bue nʼano ka nsɛnhunu; nimdeɛ a onni nti, ɔkeka nsɛm bebree.”
Hiob aber that seinen Mund auf zu leerem Gerede; ohne Einsicht macht er viel Redens.

< Hiob 35 >