Hiob 22
1 Na Temanni Elifas buae se,
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 “Onyankopɔn benya onipa so mfaso ana? Mpo onyansafo so bɛba no mfaso ana?
Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 Sɛ woyɛ ɔtreneeni a, anigye bɛn na Otumfo no benya? Sɛ wʼakwan ho nni asɛm a, mfaso bɛn na obenya?
Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 “Wo kronkronyɛ nti na ɔka wʼanim na ɔbɔ wo kwaadu ana?
Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 Ɛnyɛ wʼamumɔyɛ na ɛso? Ɛnyɛ wo bɔne na ɛdɔɔso dodo?
Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 Wopɛɛ bammɔ fii wo nuanom nkyɛn a emfi hwee so; wopaa nnipa ho ntama ma wɔdaa adagyaw.
Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Woamma abrɛfo nsu annom na wode aduan kamee nea ɔkɔm de no,
Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 nanso na woyɛ obi a ɔwɔ tumi, wɔ nsase, onuonyamfo a ɔte so.
För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 Wopam akunafo ma wɔkɔɔ nsapan na womaa ayisaa nso ahoɔden sae.
men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 Ɛno nti na mfiri atwa wo ho ahyia, na amanehunu a ɛba ntɛm so bɔ wo hu yi,
Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 ɛno nti na sum kabii aduru a wunhu ade, na asorɔkye akata wo so yi.
ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 “So Onyankopɔn nni ɔsoro akyirikyiri ana? Hwɛ sɛnea ɔsoro akyirikyiri nsoromma korɔn!
I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 Nanso woka se, ‘Dɛn na Onyankopɔn nim? Sum yi mu na obu atɛn ana?
därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 Omununkum kabii akata nʼanim nti onhu yɛn bere a ɔnenam ɔsoro kontonkurowi mu.’
Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15 So wobɛkɔ so afa ɔkwan dedaw a abɔnefo anantew so no so ana?
Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 Wɔpraa wɔn kɔe ansa na wɔn bere reso, na nsuyiri hohoroo wɔn fapem.
de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 Na wɔka kyerɛɛ Onyankopɔn se, ‘Gyaa yɛn! Dɛn na Otumfo betumi ayɛ yɛn?’
de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 Nanso ɛyɛ ɔno na ɔde nnepa hyɛɛ wɔn afi mu, nti metwe me ho fi amumɔyɛfo afotu ho.
Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 Atreneefo hu wɔn asehwe ma wɔn ani gye; na wɔn a wɔn ho nni asɛm serew wɔn ka se,
De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 ‘Wɔasɛe yɛn atamfo, na ogya ahyew wɔn agyapade.’
»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21 “Fa wo ho ma Onyankopɔn na nya asomdwoe wɔ ne mu; saa ɔkwan yi so na yiyedi bɛfa ayɛ wo kyɛfa.
Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Tie akwankyerɛ a efi nʼanom, na fa ne nsɛm sie wo koma mu.
Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 Sɛ wosan kɔ Otumfo no nkyɛn a obegye wo ato mu bio: sɛ wuyi amumɔyɛsɛm fi wo ntamadan mu
Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 na wotow wo sika mpɔw gu mfutuma mu ne Ofir sikakɔkɔɔ gu abotan a ɛwɔ abon mu no so a,
Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 ɛno de Otumfo bɛyɛ wo sikakɔkɔɔ ɔbɛyɛ dwetɛ ankasa ama wo.
så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 Afei nokware wubenya anigye wɔ Otumfo mu na wobɛpagyaw wʼani akyerɛ Onyankopɔn.
Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 Wobɛbɔ no mpae, na obetie wo, na wubedi wo bɔhyɛ so.
När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 Nea woyɛ wʼadwene sɛ wobɛyɛ no bɛba mu, na hann bɛtɔ wʼakwan so.
Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 Sɛ nnipa hwe ase na woka se, ‘Ma wɔn so!’ a, obegye wɔn a wɔahwe ase no nkwa.
Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 Obegye abɔnefo mpo, ɔnam wo nsa a ɛho nni fi so begye wɔn.”
Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
