< Hiob 18 >
1 Na Suhini Bildad buae se,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 “Bere bɛn na wubegyae kasa tenten yi? Dwene ho yiye, na afei yebetumi akasa.
Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3 Adɛn nti na wofa yɛn sɛ anantwi na wususuw sɛ yennim nyansa yi?
Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
4 Wo a wode abufuw tetew wo mu nketenkete, wo nti na yemfi asase so anaasɛ wonnwiriw abotan mfi wɔn sibea ana?
Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
5 “Omumɔyɛfo kanea adum; na ne gya nnɛw bio.
Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
6 Hann a ɛwɔ ne ntamadan mu duru sum; kanea a esi ne ho no dum.
Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
7 Nʼanammɔntu mu ahoɔden ano bɛbrɛ ase; nʼankasa nhyehyɛe hwe no ase.
Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
8 Nʼanammɔn de no kɔ afiri mu, na okyinkyin kɔtɔ ne tan mu.
Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
9 Afiri so ne nantin na eso ne mu dennen.
snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
10 Wɔasum no afiri ahintaw wɔ fam; afiri wɔ ne kwan mu.
garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
11 Ahunahuna ma ɔbɔ huboa wɔ ne ho nyinaa na ɛhaw no wɔ nʼanammɔntu biara mu.
Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
12 Atoyerɛnkyɛm kɔn dɔ no; na sɛ ɔhwe ase a, amanehunu retwɛn no.
Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
13 Ɛwewe ne honam ani baabi; na owu di kan sɛe nʼakwaa.
Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14 Wɔtwe no fi ne ntamadan bammɔ mu na wɔde no brɛ ahunahunahene.
Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15 Ogya te ne ntamadan mu; na wɔabɔ sufre a ɛredɛw apete nʼatenae.
I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
16 Ne ntin wuwu wɔ ase na ne mman nso wu wɔ soro.
Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
17 Wɔnnkae no asase so bio; na onni din wɔ asase so.
Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
18 Wɔka no fi hann mu kɔ sum mu na wɔpam no fi wiase.
Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
19 Onni mma anaa nananom wɔ ne nkurɔfo mu, na nʼaseni biara renka wɔ baabi a ɔtenae.
Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20 Nnipa a wofi atɔe fam ho adwiriw wɔn wɔ nea ato no no ho; na aninyanne bunkam wɔn a wɔwɔ apuei fam no so.
Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
21 Ampa ara, sɛɛ na omumɔyɛfo atenae te; sɛɛ ne beae a nea onnim Onyankopɔn no te.”
Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.