Mezmurlar 3
1 Davut'un oğlu Avşalom'dan kaçtığı zaman yazdığı mezmur Ya RAB, düşmanlarım ne kadar çoğaldı, Hele bana karşı ayaklananlar!
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Birçoğu benim için: “Tanrı katında ona kurtuluş yok!” diyor. (Sela)
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Ama sen, ya RAB, çevremde kalkansın, Onurum, başımı yukarı kaldıran sensin.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 RAB'be seslenirim, Yanıtlar beni kutsal dağından. (Sela)
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Yatar uyurum, Uyanır kalkarım, RAB destektir bana.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 Korkum yok Çevremi saran binlerce düşmandan.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Ya RAB, kalk, ey Tanrım, kurtar beni! Vur bütün düşmanlarımın çenesine, Kır kötülerin dişlerini.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Kurtuluş RAB'dedir, Halkının üzerinde olsun bereketin! (Sela)
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
