Mezmurlar 18
1 Müzik şefi için - RAB'bin kulu Davut'un mezmuru - RAB kendisini bütün düşmanlarının pençesinden ve Saul'un elinden kurtardığı gün Davut RAB'be şu ezgiyi okudu: Seni seviyorum, gücüm sensin, ya RAB!
En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
2 RAB benim kayam, sığınağım, kurtarıcımdır, Tanrım, kayam, sığınacak yerimdir, Kalkanım, güçlü kurtarıcım, korunağımdır!
Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
3 Övgüye değer RAB'be seslenir, Kurtulurum düşmanlarımdan.
Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
4 Ölüm iplerine dolanmıştım, Yıkım selleri basmıştı beni,
Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol h7585)
6 Sıkıntı içinde RAB'be yakardım, Yardıma çağırdım Tanrım'ı. Tapınağından sesimi duydu, Haykırışım kulaklarına ulaştı.
När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
7 O zaman yeryüzü sarsılıp sallandı, Titreyip sarsıldı dağların temelleri, Çünkü RAB öfkelenmişti.
Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
8 Burnundan duman yükseldi, Ağzından kavurucu ateş Ve korlar fışkırdı.
Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
9 Kara buluta basarak Gökleri yarıp indi.
Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
10 Bir Keruv'a binip uçtu, Rüzgar kanatlar takarak hızla geldi.
Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
11 Karanlığı örtündü, Kara bulutları kendine çardak yaptı.
Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
12 Varlığının parıltısından, Bulutlardan dolu ve korlar savruluyordu.
Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
13 RAB göklerden gürledi, Duyurdu sesini Yüceler Yücesi, Dolu ve alevli korlarla.
Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
14 Savurup oklarını düşmanlarını dağıttı, Şimşek çaktırarak onları şaşkına çevirdi.
Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
15 Denizin dibi göründü, Yeryüzünün temelleri açığa çıktı, ya RAB, Senin azarlamandan, Burnundan çıkan güçlü soluktan.
Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
16 RAB yukarıdan elini uzatıp tuttu, Çıkardı beni derin sulardan.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
17 Beni zorlu düşmanımdan, Benden nefret edenlerden kurtardı, Çünkü onlar benden güçlüydü.
Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
18 Felaket günümde karşıma dikildiler, Ama RAB bana destek oldu.
De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
19 Beni huzura kavuşturdu, Kurtardı, çünkü benden hoşnut kaldı.
Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
20 RAB doğruluğumun karşılığını verdi, Beni temiz ellerime göre ödüllendirdi.
Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
21 Çünkü RAB'bin yolunda yürüdüm, Tanrım'dan uzaklaşarak kötülük yapmadım.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
22 O'nun bütün ilkelerini göz önünde tuttum, Kurallarından ayrılmadım.
Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
23 O'nun gözünde kusursuzdum, Suç işlemekten sakındım.
Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
24 Bu yüzden RAB beni doğruluğuma Ve gözünde pak olan ellerime göre ödüllendirdi.
Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
25 Sadık kuluna sadakat gösterir, Kusursuz olana kusursuz davranırsın.
Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
26 Pak olanla pak olur, Eğriye eğri davranırsın.
Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
27 Alçakgönüllüleri kurtarır, Gururluların başını eğersin.
Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
28 Işığımın kaynağı sensin, ya RAB, Tanrım! Karanlığımı aydınlatırsın.
Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
29 Desteğinle akıncılara saldırır, Seninle surları aşarım, Tanrım.
Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
30 Tanrı'nın yolu kusursuzdur, RAB'bin sözü arıdır. O kendisine sığınan herkesin kalkanıdır.
Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
31 Var mı RAB'den başka tanrı? Tanrımız'dan başka kaya var mı?
Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
32 Tanrı beni güçle donatır, Yolumu kusursuz kılar.
Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
33 Ayaklar verdi bana, geyiklerinki gibi, Doruklarda tutar beni.
Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
34 Bana savaşmayı öğretti, Kollarımla tunç bir yayı gereyim diye.
Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
35 Bana zafer kalkanını bağışlarsın, Sağ elin destekler, Alçakgönüllülüğün yüceltir beni.
Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
36 Bastığım yerleri genişletirsin, Burkulmaz bileklerim.
Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
37 Kovalayıp yetiştim düşmanlarıma, Hepsi yok olmadan geri dönmedim.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
38 Ezdim onları, kalkamaz oldular, Ayaklarımın altına serildiler.
Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
39 Savaş için beni güçle donattın, Bana başkaldıranları önümde yere serdin.
Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
40 Düşmanlarımı kaçmak zorunda bıraktın, Benden nefret edenleri yok ettim.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
41 Feryat ettiler, ama kurtaran çıkmadı; RAB'bi çağırdılar, ama O yanıt vermedi.
De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
42 Ezdim onları, rüzgarın savurduğu toza döndüler, Sokak çamuru gibi savurup attım.
Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
43 Halkımın çekişmelerinden beni kurtardın, Ulusların önderi yaptın, Tanımadığım halklar bana kulluk ediyor.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
44 Duyar duymaz sözümü dinlediler, Yabancılar bana yaltaklandılar.
Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
45 Yabancıların betleri benizleri attı, Titreyerek çıktılar kalelerinden.
De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
46 RAB yaşıyor! Kayam'a övgüler olsun! Yücelsin kurtarıcım Tanrı!
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
47 O'dur öcümü alan, Halkları bana bağımlı kılan.
Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
48 Düşmanlarımdan kurtarır, Başkaldıranlardan üstün kılar beni, Zorbaların elinden alır.
Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
49 Bunun için uluslar arasında sana şükredeceğim, ya RAB, Adını ilahilerle öveceğim.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
50 RAB kralını büyük zaferlere ulaştırır, Meshettiği krala, Davut'a ve soyuna Sonsuza dek sevgi gösterir.
Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
