Mezmurlar 14

1 Müzik şefi için - Davut'un mezmuru Akılsız içinden, “Tanrı yok!” der. İnsanlar bozuldu, iğrençlik aldı yürüdü, İyilik eden yok.

En Psalm Davids, till att föresjunga. De dårar säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse med sitt väsende; det är ingen, som väl gör.

2 RAB göklerden bakar oldu insanlara, Akıllı, Tanrı'yı arayan biri var mı diye.

Herren såg af himmelen uppå menniskors barn, att han se skulle om der någor förståndig vore, och efter Gud frågade.

3 Hepsi saptı, Tümü yozlaştı, İyilik eden yok, Bir kişi bile!

Men de äro alle afvekne, och allesammans odogse; det är ingen, som väl gör, ja icke en.

4 Suç işleyenlerin hiçbiri görmüyor mu? Halkımı ekmek yer gibi yiyor, RAB'be yakarmıyorlar.

Vill då ingen af de ogerningsmän det märka? de som mitt folk uppfräta, på det de måga föda sig; men Herran åkalla de intet.

5 Dehşete düşecekler yeryüzünde, Çünkü Tanrı doğruların yanındadır.

Der frukta de sig; men Gud är när de rättfärdigas slägte.

6 Mazlumun tasarılarını boşa çıkarırdınız, Ama RAB onun sığınağıdır.

I skämmen den fattigas råd; men Gud är hans tröst.

7 Keşke İsrail'in kurtuluşu Siyon'dan gelse! RAB halkını eski gönencine kavuşturunca, Yakup soyu sevinecek, İsrail halkı coşacak.

Ack! att hjelpen af Zion öfver Israel komme, och Herren sitt fångna folk förlossade; så skulle Jacob glad vara, och Israel fröjda sig.