Mezmurlar 129

1 Hac ilahisi Gençliğimden beri bana sık sık saldırdılar; Şimdi söylesin İsrail:

En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

2 “Gençliğimden beri bana sık sık saldırdılar, Ama yenemediler beni.

mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

3 Çiftçiler saban sürdüler sırtımda, Upuzun iz bıraktılar.”

På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

4 Ama RAB adildir, Kesti kötülerin bağlarını.

Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

5 Siyon'dan nefret eden herkes Utanç içinde geri çekilsin.

De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

6 Damlardaki ota, Büyümeden kuruyan ota dönsünler.

De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7 Orakçı avucunu, Demetçi kucağını dolduramaz onunla.

ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

8 Yoldan geçenler de, “RAB sizi kutsasın, RAB'bin adıyla sizi kutsarız” demezler.

och de som gå där fram kunna icke säga: "HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn."