Mezmurlar 122

1 Davut'un hac ilahisi Bana: “RAB'bin evine gidelim” dendikçe Sevinirim.

En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

2 Ayaklarımız senin kapılarında, Ey Yeruşalim!

Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

3 Bitişik nizamda kurulmuş bir kenttir Yeruşalim!

Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

4 Oymaklar çıkar oraya, RAB'bin oymakları, İsrail'e verilen öğüt uyarınca, RAB'bin adına şükretmek için.

Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

5 Çünkü orada yargı tahtları, Davut soyunun tahtları kurulmuştur.

Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

6 Esenlik dileyin Yeruşalim'e: “Huzur bulsun seni sevenler!

Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

7 Surlarına esenlik, Saraylarına huzur egemen olsun!”

Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

8 Kardeşlerim, dostlarım için, “Esenlik olsun sana!” derim.

För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

9 Tanrımız RAB'bin evi için İyilik dilerim sana.

För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.