Mezmurlar 106
1 Övgüler sunun, RAB'be! RAB'be şükredin, çünkü O iyidir, Sevgisi sonsuzdur.
Halleluja. Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet.
2 RAB'bin büyük işlerini kim anlatabilir, Kim O'na yeterince övgü sunabilir?
Ho kan uttala Herrans dråpeliga gerningar? och prisa all hans lofliga verk?
3 Ne mutlu adalete uyanlara, Sürekli doğru olanı yapanlara!
Salige äro de som budet hålla, och göra alltid rätt.
4 Ya RAB, halkına lütfettiğinde anımsa beni, Onları kurtardığında ilgilen benimle.
Herre, tänk på mig efter den nåd, som du dino folke lofvat hafver; bevisa oss dina hjelp;
5 Öyle ki, seçtiklerinin gönencini göreyim, Ulusunun sevincini, Kendi halkının kıvancını paylaşayım.
Att vi måge se dina utkorades välfärd, och glädja oss att dino folke väl går, och berömma oss med dinom arfvedel.
6 Atalarımız gibi biz de günah işledik, Suç işledik, kötülük ettik.
Vi hafve syndat med våra fäder; vi hafve misshandlat, och hafve ogudaktige varit.
7 Atalarımız Mısır'dayken Yaptığın harikaları anlamadı, Çok kez gösterdiğin sevgiyi anımsamadı, Denizde, Kamış Denizi'nde başkaldırdılar.
Våre fäder uti Egypten ville icke förstå din under; de tänkte icke på dina stora godhet, och voro ohörige vid hafvet, nämliga röda hafvet.
8 Buna karşın RAB gücünü göstermek için, Adı uğruna kurtardı onları.
Men han halp dem för sitt Namns skull, så att han sina magt beviste.
9 Kamış Denizi'ni azarladı, kurudu deniz, Yürüdüler enginde O'nun öncülüğünde, Çölde yürür gibi.
Och han näpste röda hafvet, och det vardt torrt; och förde dem genom djupen, såsom genom ena öken;
10 Kendilerinden nefret edenlerin elinden aldı onları, Düşmanlarının pençesinden kurtardı.
Och halp dem ifrå deras hand, som dem hatade, och förlossade dem ifrå fiendans hand.
11 Sular yuttu hasımlarını, Hiçbiri kurtulmadı.
Och vattnet fördränkte deras fiendar, så att icke en qvar blef.
12 O zaman atalarımız O'nun sözlerine inandılar, Ezgiler söyleyerek O'nu övdüler.
Då trodde de uppå hans ord, och söngo hans lof.
13 Ne var ki, RAB'bin yaptıklarını çabucak unuttular, Öğüt vermesini beklemediler.
Men de förgåto snarliga hans gerningar, och bidde intet efter hans råd.
14 Özlemle kıvrandılar çölde, Tanrı'yı denediler ıssız yerlerde.
Och de fingo lusta i öknene, och försökte Gud uti ödemarkene.
15 Tanrı onlara istediklerini verdi, Ama üzerlerine yıpratıcı bir hastalık gönderdi.
Men han gaf dem deras bön, och sände dem nog, tilldess dem vämjade dervid.
16 Onlar ordugahlarında Musa'yı, RAB'bin kutsal kulu Harun'u kıskanınca,
Och de satte sig upp emot Mose i lägrena; emot Aaron, Herrans heliga.
17 Yer yarıldı ve Datan'ı yuttu, Aviram'la yandaşlarının üzerine kapandı.
Jorden öppnade sig, och uppsvalg Dathan, och öfvertäckte Abirams rota.
18 Ateş kavurdu onları izleyenleri, Alev yaktı kötüleri.
Och eld vardt ibland deras rota upptänd; lågen uppbrände de ogudaktiga.
19 Bir buzağı heykeli yaptılar Horev'de, Dökme bir puta tapındılar.
De gjorde en kalf i Horeb, och tillbådo det gjutna belätet;
20 Tanrı'nın yüceliğini, Ot yiyen öküz putuna değiştirdiler.
Och förvandlade sina äro uti ens oxas liknelse, den gräs äter.
21 Unuttular kendilerini kurtaran Tanrı'yı, Mısır'da yaptığı büyük işleri,
De förgåto Gud sin Frälsare, som så stor ting uti Egypten gjort hade;
22 Ham ülkesinde yarattığı harikaları, Kamış Denizi kıyısında yaptığı müthiş işleri.
Vidunder i Hams land, och förskräckeliga gerningar i röda hafvet.
23 Bu yüzden onları yok edeceğini söyledi Tanrı, Ama seçkin kulu Musa O'nun önündeki gedikte durarak, Yok edici öfkesinden vazgeçirdi O'nu.
Och han sade, att han ville förgöra dem, om Mose hans utkorade den plågan icke förtagit hade, och afvändt hans grymhet, att han icke platt skulle förderfva dem.
24 Ardından hor gördüler güzelim ülkeyi, Tanrı'nın verdiği söze inanmadılar.
Och de föraktade det lustiga landet; de trodde icke hans ordom;
25 Çadırlarında söylendiler, Dinlemediler RAB'bin sesini.
Och knorrade i deras hyddom; de lydde intet Herrans röst.
26 Bu yüzden RAB elini kaldırdı Ve çölde onları yere sereceğine, Soylarını ulusların arasına saçacağına, Onları öteki ülkelere dağıtacağına ant içti.
Och han hof upp sina hand emot dem, att han skulle nederslå dem i öknene;
Och kasta deras säd ibland Hedningarna, och förströ dem i landen.
28 Sonra Baal-Peor'a bel bağladılar, Ölülere sunulan kurbanları yediler.
Och de gåfvo sig till BaalPeor, och åto af de döda afgudars offer;
29 Öfkelendirdiler RAB'bi yaptıklarıyla, Salgın hastalık çıktı aralarında.
Och förtörnade honom med sin verk; då kom ock en plåga ibland dem.
30 Ama Pinehas kalkıp araya girdi, Felaketi önledi.
Då trädde Pinehas fram, och förlikte sakena, och plågan vände åter.
31 Bu doğruluk sayıldı ona, Kuşaklar boyu, sonsuza dek sürecek bu.
Och det vardt honom räknadt till rättfärdighet, ifrå slägte till slägte, i evig tid.
32 Yine RAB'bi öfkelendirdiler Meriva suları yanında, Musa'nın başına dert açıldı onlar yüzünden;
Och de förtörnade honom vid trätovattnet; och de plågade Mose illa.
33 Çünkü onu sinirlendirdiler, O da düşünmeden konuştu.
Ty de bedröfvade honom hans hjerta, så att någor ord undföllo honom.
34 RAB'bin onlara buyurduğu gibi Yok etmediler halkları,
De förgjorde ock icke de folk, som dock Herren dem budit hade;
35 Tersine öteki uluslara karıştılar, Onların törelerini öğrendiler.
Utan de blandade sig ibland Hedningarna, och lärde deras verk;
36 Putlarına taptılar, Bu da onlara tuzak oldu.
Och tjente deras afgudom; de kommo dem på förargelse.
37 Oğullarını, kızlarını Cinlere kurban ettiler.
Och de offrade sina söner, och sina döttrar djeflom;
38 Kenan putlarına kurban olsun diye Oğullarının, kızlarının kanını, Suçsuzların kanını döktüler; Ülke onların kanıyla kirlendi.
Och utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade Canaans afgudom; så att landet med blodskulder besmittadt vardt;
39 Böylece yaptıklarıyla kirli sayıldılar, Vefasız duruma düştüler töreleriyle.
Och orenade sig med sinom gerningom, och hor bedrefvo med sin verk.
40 RAB'bin öfkesi parladı halkına karşı, Tiksindi kendi halkından.
Då förgrymmade sig Herrans vrede öfver sitt folk, och han fick en styggelse till sitt arf;
41 Onları ulusların eline teslim etti. Onlardan nefret edenler onlara egemen oldu.
Och gaf dem uti Hedningars händer; så att öfver dem rådde de som dem hätske voro.
42 Düşmanları onları ezdi, Boyun eğdirdi hepsine.
Och deras fiender plågade dem, och de vordo kufvade under deras händer.
43 RAB onları birçok kez kurtardı, Ama akılları fikirleri başkaldırmaktaydı Ve alçaltıldılar suçları yüzünden.
Han förlossade dem ofta; men de förtörnade honom med sin verk, och vordo få för deras missgerningars skull.
44 RAB yine de ilgilendi sıkıntılarıyla Yakarışlarını duyunca.
Och han såg till deras nöd, då han deras klagan hörde;
45 Antlaşmasını anımsadı onlar uğruna, Eşsiz sevgisinden ötürü vazgeçti yapacaklarından.
Och tänkte på sitt förbund, som han med dem gjort hade; och det ångrade honom efter hans stora godhet;
46 Merhamet koydu onları tutsak alanların yüreğine.
Och lät dem komma till barmhertighet, för allom dem som dem fångat hade.
47 Kurtar bizi, ey Tanrımız RAB, Topla bizi ulusların arasından. Kutsal adına şükredelim, Yüceliğinle övünelim.
Hjelp oss, Herre vår Gud, och för oss tillhopa ut ifrå Hedningarna; att vi måge tacka ditt helga Namn, och begå ditt lof.
48 Öncesizlikten sonsuza dek, İsrail'in Tanrısı RAB'be övgüler olsun! Bütün halk, “Amin!” desin. RAB'be övgüler olsun!
Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån evighet i evighet; och allt folk säga: Amen. Halleluja.
