< Mezmurlar 103 >
1 Davut'un mezmuru RAB'be övgüler sun, ey gönlüm! O'nun kutsal adına övgüler sun, ey bütün varlığım!
Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
2 RAB'be övgüler sun, ey canım! İyiliklerinin hiçbirini unutma!
Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
3 Bütün suçlarını bağışlayan, Bütün hastalıklarını iyileştiren,
han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
4 Canını ölüm çukurundan kurtaran, Sana sevgi ve sevecenlik tacı giydiren,
han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5 Yaşam boyu seni iyiliklerle doyuran O'dur, Bu nedenle gençliğin kartalınki gibi tazelenir.
han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
6 RAB bütün düşkünlere Hak ve adalet sağlar.
HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7 Kendi yöntemlerini Musa'ya, İşlerini İsrailliler'e açıkladı.
Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
8 RAB sevecen ve lütfedendir, Tez öfkelenmez, sevgisi engindir.
Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
9 Sürekli suçlamaz, Öfkesini sonsuza dek sürdürmez.
Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
10 Bize günahlarımıza göre davranmaz, Suçlarımızın karşılığını vermez.
Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
11 Çünkü gökler yeryüzünden ne kadar yüksekse, Kendisinden korkanlara karşı sevgisi de o kadar büyüktür.
Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
12 Doğu batıdan ne kadar uzaksa, O kadar uzaklaştırdı bizden isyanlarımızı.
Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
13 Bir baba çocuklarına nasıl sevecen davranırsa, RAB de kendisinden korkanlara öyle sevecen davranır.
Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
14 Çünkü mayamızı bilir, Toprak olduğumuzu anımsar.
Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
15 İnsana gelince, ota benzer ömrü, Kır çiçeği gibi serpilir;
En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
16 Rüzgar üzerine esince yok olur gider, Bulunduğu yer onu tanımaz.
När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
17 Ama RAB kendisinden korkanları sonsuza dek sever, Antlaşmasına uyan Ve buyruklarına uymayı anımsayan soylarına adil davranır.
Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
19 RAB tahtını göklere kurmuştur, O'nun egemenliği her yeri kapsar.
HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
20 RAB'be övgüler sunun, ey sizler, O'nun melekleri, O'nun sözünü dinleyen, Söylediklerini yerine getiren güç sahipleri!
Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
21 RAB'be övgüler sunun, ey sizler, O'nun bütün göksel orduları, İsteğini yerine getiren kulları!
Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
22 RAB'be övgüler sunun, Ey O'nun egemen olduğu yerlerdeki bütün yaratıklar! RAB'be övgüler sun, ey gönlüm!
Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.