Süleyman'In Özdeyişleri 4
1 Çocuklarım, babanızın uyarılarına kulak verin. Dikkat edin ki anlayışlı olasınız.
Hörer, min barn, edars faders tuktan, och akter uppå, att I mågen lära och kloke varda;
2 Çünkü size iyi ders veriyorum, Ayrılmayın öğrettiğimden.
Ty jag gifver eder en god lärdom; öfvergifver icke min lag.
3 Ben bir çocukken babamın evinde, Annemin körpecik tek yavrusuyken,
Ty jag var mins faders son, späd, och den endaste for mine moder.
4 Babam bana şunu öğretti: “Söylediklerime yürekten sarıl, Buyruklarımı yerine getir ki yaşayasın.
Och han lärde mig, och sade: Låt ditt hjerta anamma min ord; håll min bud, så får du lefva.
5 Bilgeliği ve aklı sahiplen, Söylediklerimi unutma, onlardan sapma.
Anamma vishet, anamma förstånd; förgät icke, och vik icke ifrå mins muns tal.
6 Bilgelikten ayrılma, o seni korur. Sev onu, seni gözetir.
Öfvergif henne icke, så skall hon behålla dig; älska henne, så skall hon bevara dig;
7 Bilgeliğe ilk adım onu sahiplenmektir. Bütün servetine mal olsa da akla sahip çık.
Ty vishetenes begynnelse är, när man gerna hörer henne, och hafver klokhetena kärare, än alla ägodelar.
8 Onu el üstünde tut, o da seni yüceltecek, Ona sarılırsan seni onurlandıracak.
Akta henne högt, så skall hon upphöja dig, och skall komma dig till äro, om du hafver henne kär.
9 Başına zarif bir çelenk, Görkemli bir taç giydirecektir.”
Hon skall ditt hufvud härliga pryda, och hedra dig med en dägelig krono.
10 Dinle oğlum, sözlerimi benimse ki, Uzasın ömrün.
Så hör, min son, och tag vid mitt tal, så skola din år mång varda.
11 Seni bilgelik yolunda eğitir, Doğru yollara yöneltirim.
Jag vill föra dig på vishetenes väg; jag vill leda dig på rätta stigen;
12 Ayakların takılmadan yürür, Sürçmeden koşarsın.
Så att, när du går, skall din gång icke varda dig tung, och när du löper, skall du icke stöta dig.
13 Aldığın terbiyeye sarıl, bırakma, Onu uygula, çünkü odur yaşamın.
Anamma tuktan, öfvergif henne icke; bevara henne, ty hon är ditt lif.
14 Kötülerin yoluna ayak basma, Yürüme alçakların yolunda,
Kom icke uppå de ogudaktigas stig, och träd icke uppå de ondas väg.
15 O yoldan sakın, yakınından bile geçme, Yönünü değiştirip geç.
Låt fara honom, och gack icke på honom; vik ifrå honom, och gack framom.
16 Çünkü kötülük etmedikçe uyuyamaz onlar, Uykuları kaçar saptırmadıkça birilerini.
Ty de sofva icke, utan de hafva gjort illa, och gifva sig icke ro, utan de hafva gjort skada.
17 Yedikleri ekmek kötülük, İçtikleri şarap zorbalık ürünüdür.
Ty de föda sig af ogudaktigt bröd; och dricka af vrånghetenes vin.
18 Oysa doğruların yolu şafak ışığı gibidir, Giderek öğle güneşinin parlaklığına erişir.
Men de rättfärdigas stig skin såsom ett ljus, hvilket framgår, och lyser allt intill fullan dag.
19 Kötülerin yoluysa zifiri karanlık gibidir, Neden tökezlediklerini bilmezler.
Men de ogudaktigas väg är såsom mörker, och de veta icke, hvar de fallande varda.
20 Oğlum, sözlerime dikkat et, Dediklerime kulak ver.
Min son, akta uppå min ord, och böj din öron till mitt tal.
21 Aklından çıkmasın bunlar, Onları yüreğinde sakla.
Låt dem icke komma ifrå din ögon; behåll dem i ditt hjerta.
22 Çünkü onları bulan için yaşam, Bedeni için şifadır bunlar.
Ty de äro lif dem som finna dem, och helsosam deras hela kroppe.
23 Her şeyden önce de yüreğini koru, Çünkü yaşam ondan kaynaklanır.
Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.
24 Yalan çıkmasın ağzından, Uzak tut dudaklarını sapık sözlerden.
Låt bort ifrå dig en ond mun, och vrånga läppar låt långt vara ifrå dig.
25 Gözlerin hep ileriye baksın, Dosdoğru önüne!
Låt din ögon se rätt fram för sig, och din ögnalock se rätt fram för dig.
26 Gideceğin yolu düzle, O zaman bütün işlerin sağlam olur.
Låt din fot gå lika, så går du visst.
27 Sapma sağa sola, Ayağını kötülükten uzak tut.
Vik hvarken på högra eller på venstra sidona; vänd din fot ifrå det ondt är.
