< Süleyman'In Özdeyişleri 3 >

1 Oğlum, unutma öğrettiklerimi, Aklında tut buyruklarımı.
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 Çünkü bunlar ömrünü uzatacak, Yaşam yıllarını, esenliğini artıracaktır.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Sevgiyi, sadakati hiç yanından ayırma, Bağla onları boynuna, Yaz yüreğinin levhasına.
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 Böylece Tanrı'nın ve insanların gözünde Beğeni ve saygınlık kazanacaksın.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 RAB'be güven bütün yüreğinle, Kendi aklına bel bağlama.
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 Yaptığın her işte RAB'bi an, O senin yolunu düze çıkarır.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Kendini bilge biri olarak görme, RAB'den kork, kötülükten uzak dur.
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 Böylece bedenin sağlık Ve ferahlık bulur.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Servetinle ve ürününün turfandasıyla RAB'bi onurlandır.
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 O zaman ambarların tıka basa dolar, Teknelerin yeni şarapla dolup taşar.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 Oğlum, RAB'bin terbiye edişini hafife alma, O'nun azarlamasından usanma.
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 Çünkü RAB, oğlundan hoşnut bir baba gibi, Sevdiğini azarlar.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Bilgeliğe erişene, Aklı bulana ne mutlu!
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 Gümüş kazanmaktansa onu kazanmak daha iyidir. Onun yararı altından daha çoktur.
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 Daha değerlidir mücevherden, Dileyeceğin hiçbir şey onunla kıyaslanamaz.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Sağ elinde uzun ömür, Sol elinde zenginlik ve onur vardır.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 Yolları sevinç yollarıdır, Evet, bütün yolları esenliğe çıkarır.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 Bilgelik yaşam ağacıdır ona sarılanlara, Ne mutlu ona sımsıkı tutunanlara!
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 RAB dünyanın temelini bilgelikle attı, Gökleri akıllıca yerleştirdi.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 Bilgisiyle enginler yarıldı, Bulutlar suyunu verdi.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 Oğlum, sağlam öğüde, sağgörüye tutun. Sakın gözünü ayırma onlardan.
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 Onlar sana yaşam verecek Ve boynuna güzel bir süs olacak.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 O zaman güvenlik içinde yol alırsın, Sendelemeden.
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 Korkusuzca yatar, Tatlı tatlı uyursun.
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 Beklenmedik felaketten, Ya da kötülerin uğradığı yıkımdan korkma.
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Çünkü senin güvencen RAB'dir, Tuzağa düşmekten seni O koruyacaktır.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Elinden geldikçe, İyiliğe hakkı olanlardan iyiliği esirgeme.
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Elinde varken komşuna, “Bugün git, yarın gel, o zaman veririm” deme.
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Sana güvenerek yanında yaşayan komşuna Kötülük tasarlama.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Sana kötülük etmemiş biriyle Yok yere çekişme.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Zorba kişiye imrenme, Onun yollarından hiçbirini seçme.
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 Çünkü RAB sapkınlardan tiksinir, Ama doğruların candan dostudur.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 RAB kötülerin evini lanetler, Doğruların oturduğu yeriyse kutsar.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 RAB alaycılarla alay eder, Ama alçakgönüllülere lütfeder.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 Bilge kişiler onuru miras alacak, Akılsızlara yalnız utanç kalacak.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.

< Süleyman'In Özdeyişleri 3 >