Süleyman'In Özdeyişleri 28
1 Kötü kişi kendisini kovalayan olmasa bile kaçar, Doğrularsa genç aslan gibi yüreklidir.
Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
2 Ayaklanan ülke çok başlı olur, Ama akıllı, bilgili kişi düzeni sağlar.
För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
3 Yoksulu ezen yoksul, Ürünü harap eden sağanak yağmur gibidir.
En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
4 Yasayı terk eden kötüyü över, Yerine getirense kötüye karşı çıkar.
De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
5 Kötüler adaletten anlamaz, RAB'be yönelenlerse her yönüyle anlar.
Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
6 Dürüst bir yoksul olmak, Yolsuzlukla zengin olmaktan yeğdir.
Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
7 Kutsal Yasa'yı yerine getiren çocuk akıllıdır, Oburlarla arkadaşlık edense babasını utandırır.
Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
8 Faiz ve tefecilikle malına mal katan kişi, Bunu yoksullara acıyan için biriktirir.
Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
9 Yasaya kulağını tıkayanın Duası da iğrençtir.
Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
10 Dürüst kişileri kötü yola saptıran Kendi kazdığı çukura düşer. İyiliği, özü sözü bir olanlar miras alacak.
Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
11 Zengin kendini bilge sanır, Ama akıllı yoksul onun içini okur.
En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
12 Doğruların zaferi coşkuyla kutlanır, Ama kötüler egemen olunca insan kaçacak yer arar.
När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
13 Günahlarını gizleyen başarılı olmaz, İtiraf edip bırakansa merhamet bulur.
Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
14 Günahtan çekinen ne mutludur! İnatçılık edense belaya düşer.
Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
15 Yoksul halkı yöneten kötü kişi Kükreyen aslan, saldırgan ayı gibidir.
En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
16 Gaddar önderin aklı kıttır; Haksız kazançtan nefret edense uzun ömürlü olur.
När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
17 Adam öldürmekten vicdan azabı çeken, mezara dek kaçacaktır; Kimse ona yardım etmesin.
En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
18 Alnı ak yaşayan kurtulur, Yolsuzluk yapan ansızın yıkıma uğrar.
Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
19 Toprağını işleyenin ekmeği bol olur, Hayal peşinde koşansa yoksulluğa doyar.
Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
20 Güvenilir kişi bolluğa erer, Zengin olmaya can atansa beladan kurtulamaz.
En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
21 Hatır gözetmek iyi değildir, Çünkü insan bir lokma ekmek için bile suç işler.
Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
22 Cimri servet peşinde koşar, Yoksulluğa uğrayacağını düşünmez.
Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
23 Başkasını azarlayan sonunda Pohpohlayandan daha çok beğeni kazanır.
Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
24 Annesini ya da babasını soymayı günah saymayan, Haydutla birdir.
Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
25 Açgözlü kavga çıkarır, RAB'be güvenense bolluk içinde yaşar.
En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
26 Kendine güvenen akılsızdır, Bilgece davranan güvenlikte olur.
Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
27 Yoksula verenin eksiği olmaz, Yoksulu görmezden gelense bir sürü lanete uğrar.
Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
28 Kötüler egemen olunca insan kaçacak yer arar, Ama kötüler yok olunca doğrular çoğalır.
När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
