< Eyüp 36 >

1 Elihu konuşmasına şöyle devam etti:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 “Biraz bekle, sana açıklayayım, Çünkü Tanrı için söylenecek daha çok söz var.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Bilgimi geniş kaynaklardan toplayacağım, Yaratıcıma hak vereceğim.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Kuşkusuz söylediğim hiçbir şey yalan değil, Karşında bilgide yetkin biri var.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 “Tanrı güçlüdür, ama kimseyi hor görmez, Güçlü ve amacında kararlı.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Kötüleri yaşatmaz, Ezilenin hakkını verir.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Gözlerini doğru kişiden ayırmaz, Onu krallarla birlikte tahta oturtur, Sonsuza dek yükseltir.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 Ama insanlar zincire vurulur, Baskı altında tutulurlarsa,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 Onlara yaptıklarını, Gurura kapılıp isyan ettiklerini bildirir.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Öğüdünü dinletir, Kötülükten dönmelerini buyurur.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Eğer dinler ve O'na kulluk ederlerse, Kalan günlerini bolluk, Yıllarını rahatlık içinde geçirirler.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Ama dinlemezlerse ölür, Ders almadan yok olurlar.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 “Tanrısızlar öfkelerini içlerinde gizler, Kendilerini bağladığında Tanrı'dan yardım istemezler.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 Genç yaşta ölüp giderler, Yaşamları putperest tapınaklarında fuhşu iş edinmiş erkekler arasında sona erer.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Ama Tanrı acı çekenleri acı çektikleri için kurtarır, Düşkünlere kendini dinletir.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 “Evet, seni sıkıntıdan çeker çıkarırdı; Darlığın olmadığı geniş bir yere, Zengin yiyeceklerle bezenmiş bir sofraya.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Oysa şimdi kötülerin hak ettiği cezayı çekiyorsun, Yargı ve adalet yakalamış seni.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Dikkat et, para seni baştan çıkarmasın, Büyük bir rüşvet seni saptırmasın.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Zenginliğin ya da bütün gücün yeter mi Sıkıntı çekmeni önlemeye?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Halkların yeryüzünden Yok edildiği geceyi özleme.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Dikkat et, kötülüğe dönme, Çünkü sen onu düşkünlüğe yeğledin.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 “İşte Tanrı gücüyle yükselir, O'nun gibi öğretmen var mı?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Kim O'na ne yapması gerektiğini söyleyebilir? Kim O'na, ‘Haksızlık ettin’ diyebilir?
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 O'nun işlerini yüceltmelisin, anımsa bunu, İnsanların ezgilerle övdüğü işlerini.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Bütün insanlar bunları görmüştür, Herkes onları uzaktan izler.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Evet, Tanrı öyle büyüktür ki, O'nu anlayamayız, Varlığının süresi hesaplanamaz.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 “Su damlalarını yukarı çeker, Buharından yağmur damlatır.
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 Bulutlar nemini döker, İnsanların üzerine bol yağmur yağdırır.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Bulutları nasıl yaydığını, Göksel konutundan nasıl gürlediğini kim anlayabilir?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Şimşekleri çevresine nasıl yaydığına, Denizin dibine dek nasıl ulaştırdığına bakın.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Tanrı halkları böyle yönetir, Bol yiyecek sağlar.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Şimşeği elleriyle tutar, Hedefine vurmasını buyurur.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 O'nun gürleyişi fırtınayı haber verir, Sığırlar bile fırtına kopacağını bildirir.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.

< Eyüp 36 >