Eyüp 17
1 “Yaşama gücüm tükendi, günlerim kısaldı, Mezar gözlüyor beni.
Min ande är svag, och mine dagar äro afkortade, och grafven är för handene.
2 Çevremi alaycılar kuşatmış, Gözümü onların aşağılamasıyla açıp kapıyorum.
Ingen är bedragen af mig; likväl måste mitt öga derföre blifva i bedröfvelse.
3 “Ey Tanrı, kefilim ol kendine karşı, Başka kim var bana güvence verecek?
Om du än ville hafva borgen af mig; ho ville lofva för mig?
4 Çünkü onların aklını anlayışa kapadın, Bu yüzden onları zafere kavuşturmayacaksın.
Förstånd hafver du för deras hjerta fördolt; derföre skall du icke upphöja dem.
5 Para için dostlarını satan adamın Çocuklarının gözünün feri söner.
Han rosar fast bytet för sinom vännom; men hans barnas ögon skola försmäkta.
6 “Tanrı beni insanların diline düşürdü, Yüzüme tükürmekteler.
Han hafver satt mig till ett ordspråk ibland folk, och jag måste vara ett under ibland dem.
7 Kederden gözümün feri söndü, Kollarım bacaklarım çırpı gibi.
Mitt ansigte är mörkt vordet för sorgs skull, och all min ledamot äro såsom en skugge.
8 Dürüst insanlar buna şaşıyor, Suçsuzlar tanrısızlara saldırıyor.
Öfver detta varda de rättfärdige häpne, och de oskyldige varda sättande sig emot skrymtarena.
9 Doğrular kendi yolunu tutuyor, Elleri temiz olanlar gittikçe güçleniyor.
Den rättfärdige varder behållandes sin väg, och den som rena händer hafver, varder stark blifvandes.
10 “Ama siz, hepiniz gelin yine deneyin! Aranızda bir bilge bulamayacağım.
Nu väl, vänder eder alle hit, och kommer; jag varder dock icke finnandes någon visan ibland eder.
11 Günlerim geçti, tasarılarım, Dileklerim suya düştü.
Mine dagar äro förgångne; min anslag äro förskingrade, som mitt hjerta besatt hafva;
12 Bu insanlar geceyi gündüze çeviriyorlar, Karanlığa ‘Işık yakındır’ diyorlar.
Och hafva gjort dag af nattene, och af dagenom natt.
Om än jag fast länge bidde, så är dock helvetet mitt hus, och min säng är i mörkrena uppgjord. (Sheol h7585)
14 Çukura ‘Babam’, Kurda ‘Annem, kızkardeşim’ diyorsam,
Förgängelsen kallade jag min fader, och matkarna mina moder, och mina syster.
15 Umudum nerede? Kim benim için umut görebilir?
Efter hvad skall jag bida? Och ho aktar mitt hopp?
