Saame 30

1 Ko e Saame mo e Hiva ʻi he hūfia ʻae fale ʻo Tevita. Te u fakafetaʻi kiate koe, ʻE Sihova; he kuo ke hiki hake au, pea naʻe ʻikai te ke tuku ke fiefia ʻa hoku ngaahi fili kiate au.

En psalm, en sång av David, vid templets invigning. Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.

2 ‌ʻE Sihova ko hoku ʻOtua, naʻaku tangi kiate koe, pea kuo ke fakamoʻui au.

HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.

3 ‌ʻE Sihova, kuo ke ʻohake hoku laumālie mei hētesi: kuo ke fakatolonga ʻeku moʻui, ke ʻoua naʻaku ʻalu hifo ki he luo. (Sheol h7585)

HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven. (Sheol h7585)

4 Hiva kia Sihova, ʻakimoutolu ko ʻene kakai māʻoniʻoni, pea ʻatu ʻae fakafetaʻi ʻi he manatu ki heʻene māʻoniʻoni.

Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.

5 He ʻoku hangē ko e kemo ʻoe mata hono houhau; ʻoku ai ʻae moʻui ʻi heʻene ʻofa: kapau ʻe ai ha tangi ʻi he pō, ʻe hoko ʻae fiefia ʻi he pongipongi.

Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.

6 Pea ʻi heʻeku monūʻia naʻaku pehē, “ʻE ʻikai te u ngaueue ʻo lauikuonga.”

Jag sade, när det gick mig väl: "Jag skall aldrig vackla."

7 ‌ʻE Sihova, kuo ke fokotuʻumaʻu ʻi hoʻo ʻofa ʻae mālohi ki hoku moʻunga: naʻa ke fufū ho fofonga, pea ne u mamahi ai.

HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.

8 Naʻaku tangi kiate koe, ʻE Sihova; pea ne u fai ʻeku kole tāumaʻu kia Sihova.

Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:

9 “Ko e hā hono ʻaonga ʻo hoku toto, ʻo kau ka ʻalu hifo ki he luo? ʻE fakafetaʻi ʻae efu kiate koe? ʻe fakahā ʻe ia hoʻo moʻoni?

"Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?

10 Fanongo mai, ʻE Sihova, pea ke ʻaloʻofa mai kiate au: ʻE Sihova, ke ke hoko ko e tokoni kiate au.”

Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare."

11 Kuo ke liliu kiate au ʻeku tangi ko e meʻe hopohopo: kuo ke vete hoku tauangaʻa, pea fakavala ʻaki au ʻae fiefia;

Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.

12 Koeʻuhi ke hiva ʻaki ʻe hoku ʻelelo ʻae fakafetaʻi kiate koe, pea ʻoua naʻa longo pē. ʻE Sihova ko hoku ʻOtua, te u ʻatu ʻae fakafetaʻi kiate koe ʻo taʻengata.

Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.