< Saame 116 >
1 ʻOku ou ʻofa kia Sihova, koeʻuhi kuo ne ongoʻi hoku leʻo mo ʻeku lotu tāumaʻu.
Weil auf mein Rufen hört der Herr, hab ich die Stunden meiner Andacht lieb;
2 Koeʻuhi kuo ne fakatokangaʻi hono fofonga kiate au, ko ia te u ui ai ki heʻene ʻafio ʻi hoku ngaahi ʻaho.
er neigt sein Ohr zu mir, sooft ich rufe.
3 Naʻe kāpui au ʻe he ngaahi mamahi ʻoe mate, pea naʻe puke au ʻe he ngaahi mamahi ʻo heli: naʻaku ʻilo ai ʻae tuʻutāmaki mo e mamahi. (Sheol )
Umfangen mich des Todes Bande, und überkommt mich Höllenangst, und komme ich in Not und Jammer, (Sheol )
4 Pea naʻaku toki ui ki he huafa ʻo Sihova; “ʻE Sihova, ʻoku ou kole kiate koe, ke ke fakamoʻui hoku laumālie.”
dann rufe ich des Herren Namen an; "Ach, rette, Herr, mein Leben!"
5 ʻOku manavaʻofa ʻa Sihova, mo māʻoniʻoni; ʻio, ʻoku ʻaloʻofa ʻa hotau ʻOtua.
Der Herr ist gnädig und ist mild; erbarmungsvoll ist unser Gott.
6 ʻOku fakamoʻui ʻe he ʻOtua ʻae taʻekākā: naʻaku vaivai pea naʻa ne tokoniʻi au.
Einfältige beschützt der Herr; bin ich unwürdig schon, so hilft er dennoch mir.
7 ʻE hoku laumālie, ke ke foki ki ho mālōlōʻanga; he kuo lahi ʻae foaki ʻa Sihova kiate koe.
Zu deiner Ruhestätte, meine Seele, wende dich! Der Herr tut dir ja Gutes unverdient.
8 He kuo ke fakamoʻui hoku laumālie mei he mate, mo hoku mata mei he loʻimata, mo hoku vaʻe ke ʻoua naʻa hinga.
Du wahrst mein Leben vor dem Tode, mein Auge vor den Tränen und meine Füße vor dem Straucheln.
9 Te u ʻeveʻeva, ʻi he ʻao ʻo Sihova ʻi he fonua ʻoe moʻui.
So kann ich wandeln vor dem Herrn im Lande der Lebendigen.
10 Naʻaku tui, ko ia kuo u lea ai: “Naʻaku mahaki lahi:”
Ich kann's bestätigen, was ich jetzt sage: Ich war so tief gebeugt.
11 Naʻaku pehē ʻi heʻeku toʻotoʻo, “ʻOku loi ʻae kakai kotoa pē.”
Ich sprach in meiner Angst: "Die Menschenkinder trügen all."
12 Ko e hā te u ʻatu kia Sihova koeʻuhi ko ʻene ngaahi meʻaʻofa kotoa pē kiate au?
Wie kann ich jetzt dem Herrn vergelten all das, was er an mir getan?
13 Te u toʻo ʻae ipu ʻoe fakamoʻui, pea te u ui ki he huafa ʻo Sihova.
Des Heiles Kelch ergreife ich; des Herren Ruhm verkünde ich. -
14 Te u fai ni ʻeku ngaahi fuakava kia Sihova ʻi he ʻao ʻo hono kakai kotoa pē.
Was ich dem Herrn gelobt, das löse ich jetzt ein vor seinem ganzen Volke.
15 ʻOku mahuʻinga ʻi he ʻao ʻo Sihova ʻae pekia ʻo ʻene kakai māʻoniʻoni.
Bedeutungsvoll ist in des Herren Augen, wenn's um das Sterben seiner Frommen geht. -
16 ʻE Sihova, ko e moʻoni ko hoʻo tamaioʻeiki au; ko hoʻo tamaioʻeiki au, mo e tama ʻa hoʻo kaunanga: kuo ke vete hoku ngaahi haʻi.
Ach, Herr, ich bin Dein Knecht; ich bin Dein Knecht, von Deiner Magd geboren. Wenn Du jetzt meine Bande lösest,
17 Te u ʻatu kiate koe ʻae feilaulau ʻoe fakafetaʻi, pea ui ki he huafa ʻo Sihova.
dann bringe ich Dir Dankesopfer dar und künde so des Herren Ruhm. -
18 Te u fai ni ʻeku ngaahi fuakava kia Sihova ʻi he ʻao ʻo hono kakai kotoa pē,
Was ich dem Herrn gelobt, das löse ich jetzt ein vor seinem ganzen Volke,
19 ʻI he ngaahi lotoʻā ʻoe fale ʻo Sihova, ʻi he lotolotonga ʻoʻou, ʻE Selūsalema. Mou fakamālō kia Sihova.
im Haus des Herrn in seinen Höfen, Jerusalem, in deiner Mitte. Alleluja!