< Fakamaau 7 >

1 Pea naʻe tuʻu hengihengi hake ʻa Selupeali, ʻaia ko Kitione, mo e kakai kotoa pē naʻe ʻiate ia, ʻonau ʻapitanga fakataha ʻi he veʻe vai ʻo Haloti: pea naʻe ʻi he potu tokelau ʻae tau lahi ʻoe kakai Mitiane, ʻo ofi ki he tafungofunga ʻo Mole, ʻi he teleʻa.
Jerubbaal, das ist Gideon, machte sich nun früh auf mit allem Volke bei ihm, und sie lagerten bei der Quelle Charod, Midians Lager aber war nördlich davon, von dem Hügel des Maulbeerbaumes bis in die Ebene.
2 Pea naʻe pehē ʻe Sihova kia Kitione, “Ko e kakai ʻoku ʻiate koe kuo tokolahi fau, ke tuku ki honau nima ʻae kakai Mitiane, telia naʻa vikiviki ai ʻa ʻIsileli kiate au, ʻo pehē, Ko hoku nima pē ʻoʻoku kuo ne fakamoʻui au.
Da sprach der Herr zu Gideon: "Zuviel ist des Volkes bei dir, als daß ich Midian in deine Hand gäbe. Sonst könnte sich Israel wider mich brüsten und sagen: 'Ich habe mir selbst geholfen.'
3 Pea ko eni, ke ke ʻalu, pea kalanga ʻi he telinga ʻoe kakai, ʻo pehē, ‘Ko ia fulipē ʻoku vaivai mo manavahē, ke foki ia ʻo ʻalu vave mei he moʻunga ko Kiliati.’” Pea naʻe foki ʻo ʻalu ʻae toko ua mano mo e toko ua afe ʻoe kakai; pea naʻe toe ʻae toko mano.
So ruf denn laut zum Volke: 'Wer bangt und bebt, kehre um und schleiche vom Gileadgebirge fort!' Da kehrten vom Volke zweiundzwanzigtausend um; nur zehntausend blieben zurück.
4 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Kitione, “ʻOku kei tokolahi fau ʻae kakai: ke ke ʻomi ʻakinautolu ki he vai, pea te u ʻahiʻahiʻi ʻakinautolu ʻi ai maʻau: pea ʻe pehē, ko ia ʻoku ou pehē ai kiate koe, Ko eni ia ʻe ʻalu mo koe, ko ia ia te mo ō: pea ko ia fulipē ʻoku ou pehē ai kiate koe, Ko eni ia ʻe ʻikai ʻalu mo koe, ko ia ia ʻe ʻikai te mo ō.”
Da sprach der Herr zu Gideon: "Noch ist es des Volkes zuviel. Führe sie zum Wasser, daß ich sie dir dort sichte! Von wem ich dir sage: 'Er begleite dich!', der soll dich begleiten! Von wem ich aber zu dir sage: 'Er begleite dich nicht!', der darf nicht mitziehen."
5 Ko ia ne ʻave ʻae kakai ki he vai pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Kitione, “Ko ia fulipē ʻoku ʻemo ʻae vai ʻaki hono ʻelelo, ʻo hangē ko e ʻemo ʻae kulī, te ke tuku kehe ia: pea ʻe pehē mo ia fulipē ʻoku punou ʻo tūʻulutui ki hono tui ke inu.”
Da führte er das Volk ans Wasser, und der Herr sprach zu Gideon: "Wer mit der Zunge Wasser schlürft, wie die Hunde schlürfen, den stelle besonders! Ebenso jeden, der zum Trinken niederkniet!"
6 Pea ko hono lau ʻokinautolu naʻe ʻemo, ʻo ʻai honau nima ki honau ngutu, ko e kau tangata ʻe toko tolungeau: ka ko hono toe ʻoe kakai kotoa pē naʻe punou hifo ki honau tui ke inu ʻae vai.
Da war die Zahl derer, die das Wasser mit dem Munde aus der Hand schlürften, dreihundert. Der ganze Rest des Volkes aber war zum Wassertrinken hingekniet.
7 Pea naʻe pehē ʻe Sihova kia Kitione, “ʻI he kau tangata ʻe toko tolungeau ʻaia naʻe ʻemo te u fakamoʻui ʻakimoutolu, pea te u tukuange ʻae kakai Mitiane ki ho nima: pea tuku ʻae kakai kehe kotoa pē kenau ʻalu taki taha ki hono potu.”
Da sprach der Herr zu Gideon: "Mit den dreihundert Mann, die Wasser schlürften, rette ich euch und gebe Midian in deine Hand. All das andere Volk soll heimgehen, jeglicher an seinen Ort!"
8 Ko ia naʻe toʻo ai ʻe he kakai ʻae meʻakai ʻi honau nima, mo ʻenau meʻalea: pea ne fekau hono toe ʻo ʻIsileli ʻae tangata taki taha ki hono fale fehikitaki, kae taʻofi ʻae kau tangata ʻe toko tolungeau ko ia: pea naʻe ʻi lalo ʻiate ia ʻae tau lahi ʻo Mitiane ʻi he teleʻa.
Da bekamen sie des Volkes Vorrat in ihre Hand und seine Hörner. Dann entließ er alle Israeliten, jeden in seine Heimat; nur die dreihundert Mann hatte er behalten. Midians Lager aber war unter ihm in der Ebene.
9 Pea naʻe hoko ʻo pehē ʻi he pō ko ia, naʻe folofola ʻa Sihova kiate ia, “Tuʻu hake, pea ke ʻalu hifo ki [honau ]matatau; he kuo u tukuange ia ki ho nima.
In jener Nacht sprach der Herr zu ihm: "Auf! Steige hinab ins Lager! Ich gebe es in deine Hand.
10 Pea kapau ʻoku ke manavahē ke ʻalu hifo, mo ō mo Fiula ko ho tauhi ki he tau lahi:
Hast du aber Angst hinabzusteigen, so steige mit deinem Diener Pura zum Lager hinab!
11 Pea ke fanongo ki he meʻa ʻoku nau lau: pea hili ia ʻe mālohi ho nima ke ke ʻalu hifo ai ki he tau.” Pea naʻe ʻalu hifo ia mo Fiula ko hono tauhi ki he potu ʻituʻa ʻi he kau tangata toʻo mahafutau naʻe ʻi he tau.
Belausche, was sie darin sprechen! Dann werden deine Hände stark, und du wirst das Lager angreifen." Da stieg er mit seinem Diener Pura hinab bis ganz nahe an die Gewappneten im Lager.
12 Pea naʻe mafola atu ʻi he teleʻa ʻae kakai Mitiane, mo e kakai ʻAmaleki, mo e fānau kotoa pē ʻoe potu hahake ʻo hangē ko e fanga heʻe hono toko lahi: pea ko ʻenau fanga kāmeli naʻe taʻefaʻalaua, ʻo hangē ko hono lahi ʻoe ʻoneʻone ʻi he matātahi.
Midian aber, wie sonst Amalek und alle Söhne des Ostens, lag in der Ebene wie Heuschrecken an Masse, und ihre Kamele waren zahllos wie die Sandmenge am Meeresufer.
13 Pea ʻi he hoko ki ai ʻa Kitione, vakai, naʻe ʻi ai ʻae tangata naʻe fakahā ʻene misi ki hono tokoua, ʻo ne pehē, “Vakai, ne u misi ʻae misi, pea vakai, naʻe tō mai ha foʻi mā paʻale ki he tau lahi ʻo Mitiane, pea naʻe lave ia ki ha fale fehikitaki, pea holo ai, ʻo fulihi, pea naʻe holo ki lalo ʻae fale.”
Und Gideon kam. Da erzählte eben ein Mann dem anderen einen Traum und sprach: "Ich habe geträumt: Ein Stück Gerstenbrot rollte in Midians Lager, kam bis zum Zelt, traf es, daß es fiel, und drehte es nach oben, als das Zelt umfiel."
14 Pea naʻe lea hono tokoua, ʻo pehē, “ʻOku ʻikai ha meʻa kehe eni, ka ko e heletā ʻa Kitione ko e foha ʻo Soasi, ko e tangata ʻIsileli: he kuo tuku ki hono nima ʻe he ʻOtua ʻa Mitiane, mo e tau kotoa pē.”
Da antwortete der andere und sprach: "Das ist nichts anderes, als des Joassohnes Gideon Schwert. Gott gibt einem Israeliten Midian mit dem ganzen Lager in seine Hand."
15 Pea ʻi he fanongo ʻa Kitione ki he fakahā ʻae misi, mo hono ʻuhinga ʻo ia, pea pehē, naʻe hū ia, pea toe liu atu ki he tau ʻa ʻIsileli, ʻo ne pehē, “Tuʻu hake he kuo tuku ʻe Sihova ki homou nima ʻae tau lahi ʻo Mitiane.”
Als aber Gideon die Erzählung und die Auslegung des Traumes hörte, warf er sich anbetend nieder; dann kehrte er in Israels Lager zurück und sprach: "Auf! Der Herr gibt Midians Lager in eure Hand."
16 Pea naʻa ne vahe tolu ʻae kau tangata ʻe tolungeau ki he vāhenga kongakau ʻe tolu, ʻo ne ʻai ʻae meʻalea ʻi he nima ʻoe tangata kotoa pē, mo e ngeʻesi ipu, mo e maama ʻi he loto ipu.
Darauf teilte er die dreihundert Mann in drei Heerhaufen und gab allen Hörner und leere Krüge in die Hand. In den Krügen aber waren Fackeln.
17 Pea naʻe pehē ʻe ia kiate kinautolu, “Sio mai kiate au, pea faʻifaʻitaki mai: pea vakai, ʻo kau ka hoko ki he potu ʻituʻa ʻoe ʻapitanga, pea ʻe pehē, ko ia te u fai ʻeau, ʻe pehē pe hoʻomou fai.
Dann sprach er zu ihnen: "Seht auf mich und tut ebenso! Komme ich bis zum Rande des Lagers, dann tut das gleiche, was ich tue!
18 ‌ʻO kau ka ifi ʻeau ʻae meʻalea, ʻeau mo kinautolu kotoa pē ʻoku ʻiate au, mou ifi meʻalea ʻakimoutolu foki ʻi he potu kotoa pē ʻoe ʻapitanga kotoa pē, ʻo lea pehē, ‘[Ko e heletā ]ʻa Sihova, pea mo Kitione.’”
Stoße ich in das Horn und alle bei mir, dann stoßt auch ihr in die Hörner um das Lager und ruft: 'Für den Herrn und Gideon!'"
19 Ko ia naʻe hoko ʻa Kitione mo e kau tangata ʻe toko teau naʻe ʻiate ia, ki he tuʻa ʻapitanga ʻi he kamataʻanga ʻoe lakanga leʻo tuʻuapō: pea kuo nau toki fakanofo ʻae kau leʻo pea naʻa nau ifi ʻae ngaahi meʻalea, pea maumau ʻae ngaahi ipu naʻe ʻi honau nima.
So kam Gideon mit den hundert Mann, die bei ihm waren, bis zum Lagerrand bei Beginn der mittleren Nachtwache. Eben hatten sie die Wachen ausgestellt. Da stießen sie in die Hörner und zerschlugen die Krüge in ihrer Hand.
20 Pea naʻe ifi meʻalea ʻe he kongakau ʻe tolu, pea maumau ʻenau ngaahi ipu, kae puke ʻae ngaahi maama ʻi honau nima, mo e meʻalea honau nima toʻomataʻu ke ifi ʻaki: pea naʻa nau kalanga, “Ko e heletā ʻa Sihova, pea mo Kitione.”
So stießen die drei Heerhaufen in die Hörner, zerbrachen die Krüge, nahmen die Fackeln in die linke und die Hörner zum Blasen in die rechte Hand und riefen durchdringend: "Für den Herrn und Gideon!"
21 Pea naʻa nau tuʻu ʻae tangata taki taha ʻi hono potu ʻo takatakai ʻi he ʻapitanga: pea naʻe feleleʻi ʻae tau kotoa pē, pea tangi, mo hola.
Dabei blieb jeder auf seinem Platze rings um das Lager. Im Lager aber rannte alles hin und her. Sie lärmten und flohen.
22 Pea naʻe ifi ʻaki ʻae meʻalea ʻe he toko tolungeau, pea naʻe fai ʻe Sihova ke ʻai ʻe he tangata kotoa pē ʻene heletā ki hono tokoua ʻi he tau kotoa pē: pea naʻe hola ʻae tau ki Pete-Sita ʻi Selelati, pea ki he potu ʻo ʻEpeli-Mihola, ʻo aʻu ki Tapati.
Jene aber stießen in die dreihundert Hörner, und der Herr wandte des einen Schwert gegen den anderen. Was im Lager war, floh bis nach Bet Sitta gegen Zereda hin, bis an das Ufer von Abel Mechola bei Tabbat.
23 Pea naʻe fakataha ʻae kau tangata ʻo ʻIsileli mei Nafitali, pea mei ʻAseli, pea mei Manase kotoa pē, ʻonau tuli ki he kakai Mitiane.
Da ward Israels Mannschaft aus Naphtali, Asser und ganz Manasse aufgeboten, und sie verfolgten Midian.
24 Pea naʻe fekau ʻe Kitione ʻae kau talafekau ki he ngaahi potu kotoa pē ʻoe moʻunga ko ʻIfalemi, ʻo pehē, “Mou ʻalu hifo ʻo tauʻi ʻae kakai Mitiane pea muʻomuʻa atu ke maʻu ʻiate kinautolu ʻae ngaahi vai ʻo aʻu ki Petepala mo Sioatani.”
Auch sandte Gideon Boten auf das ganze Gebirge Ephraim und ließ sagen: "Zieht hinab Midian entgegen und besetzt ihre Wasserstellen bis Bet Bara und bis an den Jordan!" Da ward Ephraims gesamte Mannschaft aufgeboten, und sie besetzten die Wasserstellen bis Bet Bara und an den Jordan.
25 Pea naʻa nau fakapōpula ʻae houʻeiki ʻe toko ua ʻoe kakai Mitiane, ko Olepi mo Siipi; pea nau tāmateʻi ʻa Olepi ʻi he fungamaka ko Olepi, pea nau tāmateʻi ʻa Siipi ʻi he tataʻoʻanga uaine ʻo Siipi, ʻonau tuli ʻa Mitiane, pea naʻa nau ʻomi ʻae ʻulu ʻo Olepi mo Siipi kia Kitione, ʻi he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani.
Und sie fingen zwei Midianiterfürsten, Oreb und Zeeb. Den Oreb erschlugen sie am Rabenfelsen und den Zeeb bei der Wolfskelter. Dann jagten sie weiter Midian nach. Orebs und Zeebs Köpfe aber brachten sie zu Gideon über den Jordan.

< Fakamaau 7 >