< Siope 25 >
1 Pea naʻe toki tali ʻe Pilitati mei Suaa, ʻo ne pehē,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 “ʻOku ʻiate ia ʻae pule mo e manavahēʻia, ʻoku ne fakamelino ʻi hono ngaahi potu māʻolunga.
Hos honom är väldighet och förskräckande makt, hos honom, som skapar frid i sina himlars höjd.
3 He ʻoku faʻa lauʻi ʻa ʻene ngaahi matatau? Pea ko hai ia ʻoku ʻikai hopo ki ai ʻa ʻene maama?
Vem finnes, som förmår räkna hans skaror? Och vem överstrålas ej av hans ljus?
4 Pea ka kuo pehē, ʻe faʻa fakatonuhia fēfē ʻae tangata mo e ʻOtua? Pea ʻe maʻa fēfē ʻaia kuo fanauʻi ʻe he fefine?
Huru skulle då en människa kunna hava rätt mot Gud eller en av kvinna född kunna befinnas ren?
5 Vakai pē ki he māhina, pea ʻoku ʻikai huhulu ia; ʻio, ko e ngaahi fetuʻu ʻoku ʻikai maʻa ʻi hono ʻao.
Se, ej ens månen skiner nog klart, ej ens stjärnorna äro rena i hans ögon;
6 Ka ʻe huanoa ʻae tangata ʻaia ko e kelemutu? Mo e foha ʻoe tangata, ʻaia ko e kelemutu?”
huru mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken!