< Selemaia 1 >

1 Ko e ngaahi lea ʻa Selemaia, ko e foha ʻo Hilikia, ko e tokotaha ʻoe kau taulaʻeiki naʻe nofo ʻi ʻAnatoti ʻi he fonua ʻo Penisimani:
Detta är vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land.
2 ‌ʻAia naʻe hoko ki ai ʻae folofola ʻa Sihova ʻi he ngaahi ʻaho ʻo Siosaia, ko e foha ʻo ʻAmoni, ko e tuʻi ʻo Siuta, ʻi hono hongofulu ma tolu taʻu ʻo ʻene pule.
Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsår,
3 Naʻe hoko foki ia ʻi he ngaahi ʻaho ʻo Sihoiakimi ko e foha ʻo Siosaia ko e tuʻi Siuta, ʻo aʻu ki hono fakaʻosi hono hongofulu ma taha taʻu ʻo Setikia ko e foha ʻo Siosaia ko e tuʻi ʻo Siuta, ʻo aʻu ki hono ʻave fakapōpula ʻa Selūsalema ʻi hono nima māhina.
Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsår, då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.
4 Pea naʻe toki hoko mai ʻae folofola ʻa Sihova kiate au, ʻo pehē,
HERRENS ord kom till mig; han sade:
5 “Naʻaku ʻilo koe ʻi he teʻeki ai te u fakatupu koe ʻi he fatu; pea naʻaku fakatapui koe, pea tuʻutuʻuni koe, ko e palōfita ki he ngaahi puleʻanga, ʻi he teʻeki ai te ke haʻu mei he manāva.”
"Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken."
6 Pea naʻaku toki pehē, “ʻOiauē! ʻE ʻEiki ko Sihova! Vakai, ʻOku ʻikai te u faʻa lea: he ko e tamasiʻi au.”
Men jag svarade: "Ack Herre HERRE! Se, jag förstår icke att tala, ty jag är för ung.
7 Ka naʻe pehē ʻe Sihova kiate au, “ʻOua naʻa ke pehē, ko e tamasiʻi koe: ka ke ʻalu kiate kinautolu kotoa pē ʻoku ou fekau koe ki ai, pea ko ia te u fekau kiate koe ke ke lea ʻaki.
Då sade HERREN till mig: "Säg icke: 'Jag är för ung', utan gå åstad vart jag än sänder dig, och tala vad jag än bjuder dig.
8 Pea ʻoua naʻa ke manavahē ki honau mata: he ʻoku pehē ʻe Sihova, ʻoku ou ʻiate koe, ke fakamoʻui koe.”
Frukta icke för dem; ty jag är med dig och vill hjälpa dig, säger HERREN."
9 Pea naʻe toki mafao mai ʻe Sihova hono nima, ʻo ala ki hoku ngutu. Pea pehē mai ʻe Sihova kiate au, “Vakai, ʻoku ou ʻai ʻeku ngaahi lea ki ho ngutu.
Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun.
10 Vakai, Kuo u foaki kiate koe ʻi he ʻaho ni ʻae mālohi ki he ngaahi kakai, mo e ngaahi puleʻanga, ke taʻaki, mo veteki, ke fakaʻauha, mo lī ki lalo, ke langa hake, mo tō.”
Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera."
11 Pea naʻe hoko mai ʻae folofola ʻa Sihova kiate au, ʻo pehē, “ʻE Selemaia, ko e hā ʻoku ke mamata ki ai?” Pea naʻaku pehē, “ʻOku ou mamata ki he vaʻa ʻoe ʻakau ko e ʻalimoni.”
Och HERRENS ord kom till mig; han sade: "Vad ser du, Jeremia?" Tag svarade: "Jag ser en gren av ett mandelträd."
12 Pea naʻe pehē mai ʻe Sihova kiate au, “Kuo ke mamata totonu: he te u fakavave ʻeku lea ke fakahoko ia.”
Och HERREN sade till mig: "Du har sett rätt, ty jag skall vaka över mitt ord och låta det gå i fullbordan."
13 Pea naʻe hoko mai ʻae folofola ʻa Sihova ʻo liunga ua kiate au, ʻo pehē, “Ko e hā ʻoku ke mamata ki ai?” Pea naʻaku pehē, “ʻOku ou mamata ki he kulo vela; ʻoku hanga mai hono ngutu mei he tokelau.”
Och HERRENS ord kom till mig för andra gången; han sade: "Vad ser du?" Jag svarade: "Jag ser en sjudande gryta; den synes åt norr till."
14 Pea naʻe pehē ʻe Sihova kiate au, “ʻE tupu mei he tokelau ʻae kovi ki he kakai kotoa pē ʻoe fonua.
Och HERREN sade till mig: "Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.
15 He, ʻoku pehē ʻe Sihova, Vakai, te u ui ki he faʻahinga kotoa pē ʻoe ngaahi puleʻanga ʻi he tokelau; “pea te nau haʻu, pea te nau taki taha nofo ʻi hono nofoʻanga ʻi he hūʻanga ki he ngaahi matapā ʻo Selūsalema, pea ki hono ngaahi ʻā kotoa pē ʻo takatakai, pea ki he ngaahi kolo kotoa pē ʻo Siuta.
Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer.
16 Pea te u fakahā ʻeku ngaahi tautea kiate kinautolu, koeʻuhi ko ʻenau angahala kotoa pē, he kuo nau liʻaki au, pea tutu ʻae meʻa namu kakala ki he ngaahi ʻotua kehe, pea tauhi ki he ngaahi ngāue ʻa honau nima.
Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.
17 “Ko ia ke ke nonoʻo hoʻo noʻotanga vala, pea tuʻu hake, pea lea ʻaki kiate kinautolu ʻaia kotoa pē ʻoku ou fekau kiate koe: pea ʻoua naʻa ke manavahē ki honau mata, telia naʻaku fakamaaʻi koe ʻi honau ʻao.
Så omgjorda nu du dina länder, och stå upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem.
18 He vakai, kuo u ngaohi koe he ʻaho ni ko e kolo kuo teu ki he tau, ko e pou ukamea, ko e ngaahi ʻā palasa, ki he fonua kotoa pē, ki he ngaahi tuʻi ʻo Siuta, mo hono houʻeiki, pea ki hono kau taulaʻeiki, pea mo e kakai kotoa pē ʻoe fonua.
Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket,
19 Pea te nau tauʻi koe; ka ʻe ʻikai te nau mālohi kiate koe;” he ʻoku pehē mai ʻe Sihova, “ʻOku ou ʻiate koe, ke fakamoʻui koe.”
så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN, och jag vill hjälpa dig."

< Selemaia 1 >