ʻIsaia 60

1 “Tuʻu hake, pea ulo; he kuo hoko mai hoʻo maama, pea kuo hā hake ʻiate koe ʻae nāunau ʻo Sihova,

Statt upp, var ljus; ty ditt ljus kommer, och Herrans härlighet går upp öfver dig.

2 He vakai, ʻe ʻufiʻufi ʻe he poʻuli ʻa māmani, mo e poʻuli matolu ʻae kakai: ka e hopo hake ʻa Sihova kiate koe, pea ʻe hā hono nāunau ʻiate koe.

Ty si, mörker öfvertäcker jordena, och mörkhet folken; men öfver dig uppgår Herren, och hans härlighet skall synas öfver dig.

3 Pea ʻe haʻu ʻae kakai Senitaile ki hoʻo maama, mo e ngaahi tuʻi ki he maama lahi ʻo hoʻo ʻalu hake.

Och Hedningarna skola vandra i dino ljuse, och Konungar uti skenet, som uppgår öfver dig.

4 “Hiki hake ho mata ʻo sio takatakai, pea mamata: ʻoku nau tānaki fakataha ʻakinautolu kotoa pē, ʻoku nau haʻu kiate koe: ʻe haʻu ho ngaahi foha mei he mamaʻo, pea ʻe faʻaki ki ho vakavaka ho ngaahi ʻofefine.

Lyft upp din ögon, och se omkring dig; desse alle församlade komma till dig; dine söner skola komma fjerranefter, och dina döttrar vid sidona uppfödda varda.

5 Pea te ke toki mamata, pea tānaki fakataha, pea ʻe manavahē ho loto, pea ʻe fakalahi ia; koeʻuhi ʻe fakatafoki kiate koe ʻae koloa ʻoe tahi, ʻe haʻu kiate koe ʻae koloa ʻoe ngaahi Senitaile.

Då skall du se dina lust, och utbrista, och ditt hjerta skall förundra och utvidga sig, när den stora hopen vid hafvet vänder sig till dig, och Hedningarnas magt kommer till dig.

6 ‌ʻE ʻufiʻufi ʻaki koe ʻae fanga kāmeli lahi, ko e fanga kāmeli ʻo Mitiani mo ʻEfaa; ʻakinautolu kotoa pē mei Sipa te nau haʻu: te nau ʻomi ʻae koula mo e meʻa namu kakala; pea te nau fakahā ʻae ongoongolelei ʻo Sihova.

Ty de månge cameler skola öfvertäcka dig, de löpare af Midian och Epha. Af Saba skola de alle komma, guld och rökelse föra, och Herrans lof förkunna.

7 ‌ʻE tānaki kiate koe ʻae fanga manu kotoa pē ʻo Keta, ʻae fanga sipitangata ʻo Nepeoti te nau tokoni kiate koe: te u fiemālie ʻi he ʻohake ia ki hoku feilaulauʻanga, pea te u fakaongoongolelei ʻae fale ʻo hoku nāunau.

Alle hjordar i Kedar skola till dig församlade varda, och Nebajoths bockar skola tjena dig; de skola uppå mitt tacknämliga altare offrade varda; ty jag vill pryda mins härlighets hus.

8 “Ko hai ʻakinautolu na ʻoku puna ʻo hangē ha ʻao, pea hangē ko e fanga kulukulu ki honau ngaahi matapā?

Hvilke äro de som flyga såsom skyar, och såsom dufvor till deras fenster?

9 Ko e moʻoni ʻe tatali kiate koe ʻae ʻotu motu, pea ʻe muʻomuʻa ʻae ngaahi vaka ʻo Tasisi, ke ʻomi ho ngaahi foha mei he mamaʻo, ʻa ʻenau siliva mo ʻenau koula fakataha mo kinautolu, ki he huafa ʻo Sihova ko ho ʻOtua, pea ki he tokotaha māʻoniʻoni ʻo ʻIsileli, koeʻuhi kuo ne fakaongoongoleleiʻi koe.

Öarna förbida mig, och skeppen i hafvet för långan tid, att de skola hafva din barn fram ifrå fjerran, samt med deras silfver och guld, Herrans dins Guds Namne, och den Heliga i Israel, den dig härligan gjort hafver.

10 “Pea ʻe toe langa ho ʻa ʻe he ngaahi foha ʻoe muli, pea ʻe tauhi kiate koe honau ngaahi tuʻi: he naʻaku taaʻi koe ʻi hoku houhau, ka ʻi heʻeku ʻofa kuo u ʻaloʻofa kiate koe.

Främmande skola bygga dina murar, och deras Konungar skola tjena dig; ty uti mine vrede hafver jag slagit dig, och i mine nåd förbarmar jag mig öfver dig.

11 Ko ia ʻe ava maʻuaipē ho ngaahi matapā; ʻe ʻikai tāpuni ia ʻi he ʻaho pe ʻi he pō; koeʻuhi ke ʻomi kiate koe ʻae koloa ʻoe ngaahi puleʻanga, pea ke ʻomi mo honau ngaahi tuʻi.

Och dine portar skola städse öppne stå, hvarken dag eller natt tillslutne varda, att Hedningarnas magt skall till dig hafd varda, och deras Konungar tillförde varda.

12 He ko e kakai mo e puleʻanga ʻe ʻikai tauhi kiate koe ʻe ʻauha ia; ʻio, ʻe lala ʻaupito ʻae ngaahi puleʻanga ko ia.

Ty hvilke Hedningar eller Konungarike icke vilja tjena dig, de skola förgås, och Hedningarna förödde blifva.

13 “ʻE ʻomi kiate koe ʻae nāunau ʻo Lepanoni, ʻae ʻakau ko e fea, mo e ʻakau ko e paini, fakataha mo e pokesi, ke teuteu ʻaki ʻae potu ʻo hoku fale tapu; pea te u ngaohi ʻae potu ʻo hoku tuʻunga vaʻe ke nāunauʻia.

Libanons härlighet skall till dig komma; furu, bok och buxbom tillsammans, till att bepryda mins helgedoms rum; ty jag vill mina fötters rum härligit göra.

14 Pea ko e ngaahi foha ʻokinautolu naʻe fakamamahiʻi koe, te nau haʻu ʻo hū kiate koe; pea ko kinautolu naʻe fehiʻa kiate koe te nau punou ʻakinautolu ki ho ʻaofivaʻe; pea te nau ui koe, Ko e kolo ʻa Sihova, Ko e Saione ʻoe tokotaha māʻoniʻoni ʻo ʻIsileli.

Skola ock de, som dig undertryckt hafva, bugande komma till dig, och alle de, som dig försmädat hafva, skola nederfalla till dina fötter, och skola kalla, dig en Herrans stad, ett Zion dens Heligas i Israel.

15 “Ko e meʻa ʻi he liʻaki koe mo e fehiʻa kiate koe, koeʻuhi ʻikai fou ha tangata ʻiate koe, te u ngaohi koe ko e lelei taʻengata, ko e fiefiaʻanga ʻoe toʻutangata toko lahi.

Ty derföre, att du hafver varit öfvergifven och förhatad, der ingen gick, vill jag göra dig till härlighet evinnerliga, och till glädje utan ända;

16 Pea te ke huhu ʻi he huʻahuhu ʻoe ngaahi Senitaile, pea mimisi ʻi he huhu ʻoe ngaahi tuʻi: pea te ke ʻilo ko au ko Sihova ko ho Fakamoʻui, mo ho Huhuʻi, ko e Toko Taha Māfimafi ʻo Sēkope.

Så att du skall suga mjölk af Hedningomen, och Konungabröst skola dig suga gifva; på det du skall förnimma, att jag, Herren, är din Frälsare, och jag, den mägtiga i Jacob, är din förlossare.

17 Te u ʻomi ʻae koula ko e fetongi ʻoe palasa, pea te u ʻomi ʻae siliva ko e fetongi ʻoe ukamea, pea ko e palasa ko e fetongi ʻoe ʻakau, pea ko e ukamea ko e fetongi ʻoe maka: pea te u ngaohi ho kau fakamaau ko e melino, pea mo ho kau pule ko e māʻoniʻoni.

Jag vill låta komma guld för koppar, och silfver för jern, och koppar för trä, och jern för sten; och vill så görat, att dine föreståndare skola, frid lära, och dine skaffare predika rättfärdighet.

18 ‌ʻE ʻikai toe fanongo ki ha fakamālohi ʻi ho fonua, ʻae maumau pe ʻae fakaʻauha ʻi ho ngataʻanga; he te ke ui ho ngaahi ʻā koe Fakamoʻui, mo ho ngaahi matapā ko e Fakamālō.

Man skall ingen orätt mer höra uti ditt land, ej heller skada eller förderf uti dina gränsor; utan dine murar skola heta salighet, och dine portar lof.

19 ‌ʻE ʻikai toe hoko ʻae laʻā ko hoʻo maama ʻi he ʻaho; pe ko e ulo ʻoe māhina ko e maama kiate koe: ka e hoko ʻa Sihova ko e maama taʻengata kiate koe, pea ko ho nāunau ʻa ho ʻOtua.

Solen skall icke mer skina dig om dagen, och månens sken skall icke mer lysa dig; utan Herren varder ditt eviga ljus, och din Gud skall din pris vara.

20 ‌ʻE ʻikai toe tō hifo hoʻo laʻā, pea ʻe ʻikai toe fufū ʻe ia hoʻo māhina: koeʻuhi ʻe hoko ʻa Sihova ko hoʻo maama taʻengata, pea ʻe ngata ʻae ngaahi ʻaho ʻo hoʻo mamahi.

Din sol skall icke mer nedergå, eller din måne tappa sitt sken; ty Herren skall vara ditt eviga ljus, och dine sorgedagar skola en ända hafva.

21 Pea ʻe māʻoniʻoni foki ʻa hoʻo kakai kotoa pē; te nau maʻu ʻae fonua ʻo taʻengata, ko e vaʻa naʻaku tō, ko e ngāue ʻa hoku nima, koeʻuhi ke u ongoongolelei ai.

Och ditt folk skola allesamman vara rättfärdige, och skola besitta jordena evinnerliga; såsom de der mine planterings qvist, och mina händers verk äro, till pris.

22 ‌ʻE hoko ʻae tokotaha ʻoku siʻi ko e toko afe, mo e tokotaha ʻoku iiki ko e puleʻanga mālohi: ko au ko Sihova te u fakavave ia ʻi hono kuonga.”

Utaf dem minsta skola varda tusende, och utaf dem ringesta ett mägtigt folk; Jag, Herren, vill detta i sinom tid snarliga uträtta.