ʻIsaia 21

1 Ko e tala mamafa ʻoku kau ki he toafa ʻoe tahi. ʻO hangē ʻoku ʻasi ʻi he feituʻu tonga ʻae ngaahi ʻahiohio; ʻoku pehē ʻae haʻu ia mei he toafa, mei he fonua fakamanavahē.

Detta är tungen öfver öknena vid hafvet: Såsom ett väder kommer ifrå sunnan, det all ting omvänder, så kommer det utur öknene, utur ett grufveligit land.

2 ‌ʻOku fakahā mai kiate au ʻae meʻa hā mai fakamanavahē; ʻoku fai kākā ʻe he kākā, pea kuo veteki ʻe ia ʻoku vete. ʻE ʻIlami, ke ke ʻalu hake: ʻE Mitia, ke ke fai ʻae kāpui; he kuo u fakaʻosi ʻene ngaahi mamahi kotoa pē.

Ty mig är betedd en hård syn: En föraktare kommer emot den andra; och en förstörare emot den andra; drag upp, Elam, belägg dem, Madai; jag skall göra en ända uppå allt hans suckande.

3 Ko ia kuo fonu ai ʻi he mamahi hoku kongaloto: kuo kuku au ʻe he mamahi, ʻo hangē ko e mamahi ʻae fefine ʻoku langā: naʻaku mapelu ʻi he fanongo ki ai; pea ne u manavahē ʻi he sio ki ai.

Derföre äro mina länder fulla mes värk, och ångest hafver begripit mig, såsom ena barnafödersko; jag kröker mig, när jag hörer det, och förskräckes, när jag ser deruppå.

4 ‌ʻOku tateme hoku mafu, ʻoku ilifia ʻi he manavahē: kuo ne liliu ʻae pō ʻo ʻeku fiefia ko e manavahē kiate au.

Mitt hjerta bäfvar; grufvelse hafver mig förskräckt; jag hafver derföre uti den ljufva nattene ingen ro haft.

5 “Teuteu ʻae keinangaʻanga, leʻo ʻi he fale leʻo, pea kai, mo inu: mou tuʻu hake ʻae ngaahi houʻeiki, pea tākai ʻae fakaū.”

Ja, tillred ett bord, låt vaka på vaktene, äter, dricker; står upp, I Förstar, smörjer skölden.

6 He kuo pehē ʻae folofola ʻa Sihova kiate au, “ʻAlu, ʻo fakanofo ha tangata leʻo, ke ne fakahā ʻaia ʻoku ne mamata ki ai.

Ty Herren säger till mig alltså: Gack bort och beställ en väktare, den som tillser och tillsäger.

7 Pea naʻa ne mamata ki he saliote mo e ongo tangata heka hoosi, ko e saliote mo e ngaahi ʻasi, pea mo e saliote mo e fanga kāmeli; pea naʻa ne fanongo ʻi he tokanga lahi:”

Men han ser resenärer rida och fara med hästar, åsnar, och camelar, och hafver granneliga akt deruppå.

8 Pea naʻa ne kalanga, ʻo hangē ko e laione: “Ko hoku ʻEiki, ʻoku ou tuʻumaʻu aipē ʻi he fale leʻo ʻi he ʻaho, pea ʻoku ou nofo ʻi hoku potu leʻo ʻi he ngaahi pō kotoa pē:

Och ett lejon ropade: Herre, jag står på vaktene alltjemt om dagen, och står i mine vakt alla nätter.

9 Pea vakai, ʻoku haʻu ʻae saliote mo e kau tangata, mo e ongo tangata heka hoosi.” Pea naʻa ne lea ʻo pehē mai, “Kuo hinga ʻa Papilone, kuo hinga; pea kuo ne laiki ki he kelekele ʻae fakatātā kotoa pē ʻo hono ngaahi ʻotua ʻoku tongi.”

Och si, der kommer en på enom vagn, han svarar, och säger: Babel är fallet; det är fallet, och all dess gudars beläte äro slagne ned till markena.

10 ‌ʻOiauē! ʻAe meʻa kuo u haha, pea mo e uite ʻo hoku hahaʻanga: ko ia kuo u fanongo meia Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, ko ia kuo u fakahā kiate koe.

O! min loge, der jag på tröskar; hvad jag af Herranom Zebaoth Israels Gudi hört hafver, det förkunnar jag eder.

11 Ko e tala mamafa ʻoku kau ki Toma. ʻOku ne ui kiate au mei Seia, ʻae tangata leʻo, “ʻOku fēfē ʻae pō? ʻAe tangata leʻo, ʻoku fēfē ʻae pō?”

Detta är tungen öfver Duma: Man ropar till mig utaf Seir: Väktare, hvad lider natten? Väktare, hvad lider natten?

12 Naʻe pehē ʻe he tangata leʻo, “ʻOku haʻu ʻae pongipongi, pea mo e pō foki: kapau te mou fehuʻi, mou fehuʻi: tafoki, haʻu.”

Väktaren sade: Då morgonen än kommer, så skall det ändå vara natt; om I än frågen, så skolen I likväl igenkomma och åter fråga.

13 Ko e tala mamafa ʻoku kau ki ʻAlepea. ʻI he vao lahi ʻi ʻAlepea, te mou mohe, ʻakimoutolu ko e kaunga fononga ʻo Tetanimi.

Detta är tungen öfver Arabien: I skolen bo uti skogenom i Arabien, på den vägen åt Dedanim.

14 Naʻe ʻomi ʻe he kakai ʻoe fonua ko Tima ʻae vai kiate ia naʻe fieinu, naʻa nau tokoni ʻaki ʻenau mā ʻakinautolu naʻe hola.

Bärer vatten emot den törstiga, I som bon uti Thema land; bjuder dem flyktigom bröd;

15 He naʻa nau hola mei he ngaahi heletā, mei he heletā kuo toʻo, pea mei he kaufana kuo teke, pea mo e ngaahi mamahi ʻoe tau.

Förty de flyr för svärd, ja, för draget svärd, för spändom båga, för storo strid.

16 He kuo pehē ʻae folofola ʻae ʻEiki kiate au, “ʻI he teʻeki ai kakato ha taʻu ʻe taha, hangē ko e ngaahi taʻu ʻo ha taha ʻoku ngāue kae totongi, ʻe ngata ʻo ʻosi ʻae lelei kotoa pē ʻo Keta:

Ty alltså, säger Herren till mig: Ännu innan ett år, såsom legodrängers år äro, skall all Kedars härlighet förgås;

17 Pea ʻe fakatokosiʻi hono toe ʻoe lau ʻoe kau tangata fana, ʻi he kau tangata mālohi ʻoe fānau ʻo Keta: he kuo folofola ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli.”

Och de qvarblefne skyttar af hjeltarna i Kedar skola mindre varda; ty Herren Israels Gud hafver det så sagt.